FRÅGA: Hej! Jag är pensionär och har en miljon kr. på sparkonto. Vill alltså inte förlora intjänat sparkapital. Funderar dock på om investering i en räntefond med så säker utdelning som möjligt skulle vara att föredra då man då skulle kunna utnyttja ISK skattemässigt. Om ni anser detta skulle kunna vara ett positivt val, har ni förslag på räntefonder med så säker utdelning som möjligt. Utdelningen behöver ju inte vara särskilt hög för att slå räntan på sparkontot 0,80%.
SVAR: Tack för en bra fråga som jag väljer att bryta ned i ett par mindre bitar!
Varför rekommenderar vi sparkonto hellre än räntefonder?
Vi får då och då frågan om varför vi inte rekommenderar räntefonder. Vi har tidigare svarat på läsarfrågor om just det här och här. I korthet handlar det om att ett sparkonto ger ett HELT riskfritt sparande med insättningsgaranti medan räntefonder faktiskt har risker och avgifter. De räntefonder som historiskt har gett högre avkastning än sparkonton kan i andra marknadsklimat förmodligen ge negativ avkastning.
Dessa räntefonder skulle vi välja om någon tvingade oss
Inom pensionssparande kan man inte välja sparkonton så där förekommer att vi ger råd om räntefonder ändå. Eftersom vår princip är att räntefonden syftar till att vara en säker parkering för pengar handlar det inte om att chansa på räntefonder med högre risker och högre avkastning utan om prisvärda och trygga alternativ. Alla banker har i princip ett sådant alternativ och brukar gå under namnet “Korträntefond”, “Penningmarknadsfond” eller “Likviditetsfond”. Ett avgiftsspann mellan 0,05 och 0,20 procent är rimligt.
Varför inte ISK för räntefonder?
Anledningen till att vi rekommenderar ISK för aktiefonder och aktier är att schablonskatten på 1,086% per år (2024) är mycket lägre än att betala 30% skatt på den förväntade vinsten. Med en typisk årlig avkastning på 8% skulle det kunna bli 30%*8%=2,4% skatt på ett år om man sålde sin investering.
Vi betalar dock hellre 30% skatt på ett sparkontos ränta på 1% än 1,086% schablonskatt med samma avkastning. ISK är skattemässigt fördelaktigt för aktierelaterade investeringar men oftast ofördelaktigt för de försiktiga sparformerna.
Bör pensionärer ha sitt sparkapital försiktigt placerat?
Jag kan inte låta bli att lyfta din fråga ett steg. Vi brukar prata om att allt privat sparande bör göras som en kombination av ett sparande på börsen och ett försiktigt sparande. Var man skall lägga sig på den glidande skalan beror i huvudsak på placeringshorisonten. Tumregeln som de flesta använder är att 10 års sparhorisont signalerar 100% aktierelaterat och 5 år 50% osv. Som pensionär brukar sparkapitalet användas som ett komplement till de utbetalningar av pensioner som man har. En liten del av pengarna skall alltså användas nästa månad och en annan del innan man dör. Exempelvis har en typisk 70-åring rent statistiskt 20 år kvar att leva och därför skulle alltså hälften av kapitalet ha en placeringshorisont på över 10 år. Att välja någonstans mellan 50-100% aktiefonder i sitt privata sparande rimmar då med tumregeln.Sneglar man på hur statliga AP7 Såfa eller kollektivavtalade fondförsäkringar gör så är det något snarlikt resonemang.
Den här utsvävningen syftar till att kontrollera att du inte har satt hela ditt sparkapital utanför börsen om du räknar med att ha fler än några få år kvar att leva.
Du som är månadsgivare till Småspararguiden kan också få svar på dina frågor.
Var med och stötta oberoende konsumentupplysning och grävande journalistik genom att gå med i vår Patreon-grupp! Donerar du minst 50 kronor per månad får du svar på en fråga i halvåret.
Här kan du läsa mer om hur du stöttar oss.
Om författaren
