Väldigt mycket mer pengar med billig fond – så stor skillnad gör det!

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Trots att vi på Småspararguiden tjatar om vilken stor påverkan fondavgiften har, så kan det vara svårt att ta till sig. 1 eller 2 procent av kapitalet i avgift låter ju inte farligt mycket. Problemet är att det handlar om årliga avgifter. Betalar du de här avgifterna i många år blir skillnaden enorm.

Tabellen nedan kommer från vår bok, mer pengar för pengarna. Vi jämför en billig (0,20 procent i årlig avgift) global aktiefond på den svenska privatmarknaden (Länsförsäkringar Global Index)* med en fond som har en mer typisk storbanks-avgift på runt 1,5 procent (Nordea Global Dividend). Vi har antagit att båda går lika bra före avgifter, vilket är ett rimligt antagande baserat på forskningen, och räknat ut hur stor skillnad avgifterna gör ifall du investerar 100 000 kronor idag. 

På något års sikt blir det inga jättepengar, men efter tio år har du förlorat drygt 20 000 kronor om du valt den dyra fonden. Efter 30 år är skillnaden mer än 150 000 kronor. Mätt i procent har du 14 procent mer pengar efter tio år och nästan 50 procent mer efter 30 år om du valt den billiga fonden. För att inte tala om på 50 års sikt, då är din avkastning hiskeliga 86 procent högre! Eller lägre ifall du inte agerar…

Tabell: Skillnad i avkastning mellan två fonder med liknande placeringsinriktning men olika avgift. Om fonderna är precis lika bra före avgifter blir avkastningen efter avgifter den i tabellen. Vi har antagit 6 procents real årlig avkastning och ett startkapital på 100 000 kronor. Vi bortser för enkelhets skull från skatter och har avrundat resultaten för ökad läsbarhet**.


* Allra lägst årlig avgift har, när vi skriver detta, Avanza Global som bara kostar 0,08 procent. Den finns dock bara hos Avanza. De flesta större svenska banker erbjuder fonden Länsförsäkringar Global Indexnära som har en årlig avgift på 0,20 procent. Vi väljer därför att jämföra med den istället.

** Kommentar för matematikintresserade: Avrundning av mellanleden skedde med visst motstånd då det inte är det matematiskt mest korrekta sättet, men argumenten kring läsbarhet övervägde. Det korrekta förfarandet hade varit att använda icke-avrundade värden för avkastning för att beräkna skillnader och sedan avrunda på slutet. Det hade dock kunnat bli förvirrande för den läsare som kontrollräknat i huvudet.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.