Nu när räntorna på bolånen blir betydligt mer kännbara undrar många om det är smart att ta av sparpengarna för att amortera extra på bolånet. Ofta är vårt svar nej. Här förklarar vi varför.

Är du pensionär/nära pension? Läs gärna den här artikeln där vi förklarar hur vi tycker att Eva 60 kan placera och så småningom använda sina pengar istället för att amortera.

Betala av tills du har mindre än 75% belåningsgrad

Till att börja med vill vi slå fast att om du har högre än 75% belåningsgrad rekommenderar vi att betala av så mycket som möjligt. När vi skriver belåningsgrad här menar vi lån/marknadsvärde. 

Vi tänker så här. 

1. Bostadspriserna kan gå ner. Vi säger inte att de kommer att göra det, men det är alltid fullt möjligt. Hur mycket de kan gå ner går inte att säga, men vi brukar tycka att du ska tänka att du ska klara en prisnedgång på åtminstone 20%. 
2. Du kan behöva flytta. Så länge du inte vill sälja lägenhet/hus märker du egentligen inte av att marknadsvärdet sjunker. Det kan dock hända saker i livet som gör att du behöver flytta. Skilsmässa/separation är den vi stöter på oftast, men det kan också handla om att du vill flytta ihop med någon, vill flytta till en annan stad, blir arbetslös/sjukskriven och därför inte har råd att bo kvar eller något annat. 

Kombinationen av 1 och 2 kan bli riktigt illa. Behöver du flytta och hamnar i läget att du säljer bostaden, men inte får tillräckligt betalt för att betala av lånet blir livet riktigt jobbigt. 

Gränsen 75% är förstås också godtycklig, men då tycker vi att du har rimlig marginal för att inte hamna i den här situationen.

Vi rekommenderar alltid att ha en buffert på 2-3 månadsinkomster, men därefter tycker vi att de allra flesta som har mer lån än 75% ska prioritera att amortera ner lånen till den nivån.

Vad är alternativet till amortering?

För att förstå för- och nackdelar med lån + sparpengar spelar det roll var pengarna som du inte lånar är placerade. 

Vår syn på sparande är att kortsiktigt sparande ska vara på ett sparkonto och långsiktigt sparande ska vara i aktiefonder. För pengar du ska ha inom ett par år rekommenderar vi nästan alltid sparkonto och för pengar du ska ha om mer än tio år rekommenderar vi nästan alltid aktiefonder. Tidsperioder däremellan är lite svårare. Det här är en svår fråga som förtjänar en egen artikel. Här nöjer vi oss med att konstatera att det är de här alternativen vi rekommenderar. 

Vad kostar det med sparkonto + lån?

Vi börjar med att jämföra följande alternativ:

1. Använd sparpengarna för att amortera extra
2. Behåll lånet och ha sparpengarna på ett sparkonto

Alternativ två har en stor nackdel och en stor fördel. 

Fördelen är att du kommer åt pengarna utan att sälja bostaden eller ta ett nytt lån (som inte är säkert att du får). Nackdelen är att du nästan säkert får sämre ränta på sparkontot än på bolånet. Annorlunda uttryckt får du betala ett pris för att ha tillgång till dina pengar. Frågan är vad det priset är och hur mycket det har gått upp?

Tabellen ovan visar svaret. Några förklaringar till tabellen:

1. Som vi skrev om nyligen gör det större och större skillnad om du orkar vara aktiv och jaga bästa sparräntan i ett högre ränteläge. För ett år sedan kunde du i bästa fall få närmare en procent på sparkonto med fria uttag. Nu kan du få 1,5% och prognosen är att det kommer att fortsätta upp. Räntejägaren syftar här alltså inte på räntan på bolånet utan räntan på sparkontot.
2. För att få en bild av sparräntor nu har vi tittat på Compricer*. När det gäller räntorna för ett år sedan förlitar vi oss på vårt minne.
3. När det gäller bolåneräntorna har vi sneglat på SBAB för räntor idag. När det gäller räntorna för ett år sedan har vi förlitat oss på vår minnesbild av hur det var för våra kunder.
4. Ränteavdraget är 30% för räntekostnader upp till 100 000 kr och därefter 21%. På räntan på ett sparkonto betalar du istället 30% skatt. Håller du dig under 100 000 kr i räntekostnader blir det därför så enkelt som att du kan räkna ränteavdraget på skillnaden mellan räntan du betalar och räntan du får på sparkontot. 
5. Vi har i rad 1-4 räknat med ett sparkonto med fria uttag och ett bolån med rörlig ränta. Sparkonto med fria uttag eftersom det ger mest flexibilitet och bolån med rörlig ränta för att det oftast lönar sig med rörlig ränta på bolån.
6. Den sista raden handlar om att du just nu får betydligt högre sparränta om du binder pengarna i två år. I skrivande stund erbjuder Handelsbanken över 3% om du binder i två år. Delvis handlar det här om att alla tror att räntorna ska upp. Antagligen kommer du att få en bättre snittränta än 1,5% de närmaste två åren även med ett konto med fria uttag. Det förklarar dock inte hela skillnaden så är du någorlunda säker på att du inte ska ha pengarna på två år är det en riktigt bra deal. Här har vi valt att jämföra med en bolåneränta som är bunden på 2 år hos SBAB. Vi rekommenderar en rörlig bolåneränta för de flesta ändå, men eftersom den rörliga räntan antagligen kommer att gå upp är det en orättvis jämförelse att jämföra med den.

Sammanfattningsvis visar tabellen att kostnaden för att ha pengarna tillgängliga har ökat något. För den som orkar jaga bästa (eller åtminstone en bra) sparkonto är kostnaden fortfarande inte så hög. 3 500 kr/år eller 300 kr/månad. Det tror vi att det är värt i många fall.

Exempel: Lisa är 35 år och bor i en bostadsrätt med sambo och två små barn. Hon tänker sig att de kommer att vilja flytta till en villa eller större lägenhet om ett par år så att barnen kan få var sitt rum. Lisa tycker att det låter fruktansvärt jobbigt att sälja den nuvarande lägenheten först och kanske behöva bo i ett tillfälligt boende innan de har hunnit köpa och få tillträde till den nya bostaden. Lisa och sambon har 70% belåningsgrad idag. Lisa har 0,5 mkr i sparpengar som hon funderar på om hon ska använda till amortering.

Vårt råd till Lisa är att ha de här pengarna på sparkonto, men gärna lägga lite energi på att få så bra ränta som möjligt. För Lisa är det absolut värt kostnaden på några tusenlappar per år för att kunna betala handpenning på nytt boende utan att först sälja den befintliga lägenheten.

För långsiktigt sparande är aktiemarknaden överlägset

Här jämför vi följande alternativ:

1. Använd sparpengarna för att amortera extra
2. Behåll lånet och ha sparpengarna i en billig global aktiefond

Att ha pengar i aktiemarknaden är riskabelt på kort sikt, men på riktigt lång sikt är aktiemarknaden den överlägset bästa investeringen. På lång sikt är aktiemarknaden dessutom det bästa skyddet mot hög inflation.

När inflationen blir högre än väntat är det dåligt för ekonomin och därför går aktiemarknaden ner initialt. Över tid kommer företagen dock att höja sina priser – det är det som är inflation. Om vi får en inflation som stabiliserar sig på en liten högre nivå kan du därför vänta dig att den nominella avkastningen på aktiemarknaden också ökar. 

Det här caset blir i grunden inte sämre i nuvarande scenario än vad det var för ett år sedan. Just nu kan du få 2,5% i boränta, men inflationen är mycket mer än så vilket betyder att den reala räntan faktiskt är negativ. Det här är ett ganska komplicerat resonemang, men något förenklat kan man säga så här. Du kommer betala mer i ränta varje månad nu, men i längden kan du förvänta dig att avkastningen på aktiemarknaden ökar minst lika mycket. 

Exempel: Anders är 45 år och har god ekonomi där han går lite plus varje månad. Anders räknar med att bo kvar där han bor tills han blir pensionär och om han skulle vilja flytta skulle det troligen inte vara till en större och dyrare bostad utan snarare tvärtom. Det Anders sparar till är att få en bättre ekonomi som pensionär och gärna sluta jobba tidigare än 65. Anders har 70% belåningsgrad. Anders har 0,5 mkr i sparpengar som han funderar på om han ska använda till amortering.

I Anders fall är vårt råd fortfarande att amortera så lite som möjligt och placera pengarna i en billig global aktiefond. Hans sparhorisont är så lång att aktiemarknaden nästan säkert kommer att ge mer i avkastning än vad han betalar i ränta. 

* Notera att vi svarar på läsarfrågor åt Compricer och att Compricer inte är en oberoende tjänst. Compricer listar alla bankers sparkonton och får betalt via provisioner från de banker som vill ha en direktlänk till sitt erbjudande. 

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.