Den här artikeln är till för er som bor ihop i en bostad som en av er äger (eller att ni äger olika mycket) och funderar på hur ni ska fördela utgifterna. Skilj på er själva i rollerna som “kapitalist” och “hyresgäst”, räkna ut en rimlig hyra och bestäm sedan hur ni fördelar den mellan er.
Den här artikeln är en del av vår kurs Köpa Bostad, men förhoppningsvis får även du som inte går kursen ut någonting av den.
Vem äger bostaden och spelar det någon roll
Den här artikeln är relevant om ni:
- Bor ihop.
- Bostaden ägs helt och hållet av en av er eller att ni äger olika mycket av den.
- Inte har en relationsform där ni ändå ska dela lika på bostaden om ni separerar.
- Om ni är gifta – och inte har äktenskapsförord som säger att bostaden eller allmänna sparpengar är enskild egendom – blir det här inte viktigt. Både bostad och pengar ni har sparat för att er make/maka betalat ränta och elräkning delas ändå lika om ni skiljer er.
- Om ni är sambos utan samboavtal i en bostad som är inköpt för gemensamt bruk kommer själva bostaden att delas lika om ni separerar oavsett vem som äger den, men övriga pengar delas inte så det spelar fortfarande roll vem som betalar vad. Däremot finns det inte nödvändigtvis någon poäng med att räkna ut en hyra. Vill ni inte att bostaden delas lika behöver ni skriva samboavtal. Vill ni att den ska delas lika är det inte fel att skriva samboavtal om det för säkerhets skull och/eller att ändra ägandet.
Se den här artikeln för att läsa mer om vad ni bör tänka på när ni köper bostad ihop.
Kapitalisten och hyresgästen
För att hantera frågan om hur ni delar på utgifter börjar vi med att räkna ut vad som vore en rimlig hyra om ni vore två individualistiska ekonomer där ingen vill betala för den andra. Vi kallar den modellen för “kapitalisten och hyresgästen”.
Tanken är att utgå från hur det skulle ha sett ut ifall en person (kapitalisten) ägt hela bostaden, men inte bott där utan hyrt ut till hyresgästen. Nu kommer ni båda att vara hyresgäster och om båda äger är båda också kapitalister, men som kapitalister har ni olika andel. Så här kan ni göra:
- Bestäm en hyra (se nedan för förslag) som ni delar lika (eller olika) på. Skriv gärna ett avtal om det här.
- Betala hyra.
Om en av er äger hela bostaden: “Hyresgästen” betalar hyra till ägaren.
Om båda äger, men olika mycket: Båda betalar hyra till ett gemensamt konto där ni har andelar efter ägande. Om person A äger 70% och person B 30% av bostaden betyder det att om ni ska ta ut ett överskott på 100 000 kronor från det kontot får person A 70 000 kronor och person B 30 000 kronor. Behöver ni sätta in pengar utöver hyran sätter person A på samma sätt in mer och om/när ni säljer bostaden fördelar ni kvarvarande pengar efter samma principer.
Se gärna till att skriva avtal (samboavtal, äktenskapsförord och/eller annat avtal på det här också). Eller se bara till att det aldrig är så mycket pengar på kontot att det är något att bråka om ifall ni separerar. - Betala utgifter.
Om en av er äger hela bostaden: Den personen betalar alla utgifter relaterade till bostaden. “Hyresgästen” betalar enbart hyran.
Om båda äger, men olika mycket: Alla kostnader, inklusive ränta på bolånet, relaterade till bostaden betalas från det gemensamma kontot. - Bolån:
Om en av er äger hela bostaden: Ägaren sköter och betalar allt som har med bolånen att göra.
Om båda äger: Lånen kommer antagligen att endera behöva stå på en person eller på båda där ni är solidariskt betalningsanvariga oavsett ägarandelar (det vill säga banken kan kräva pengarna från vem som helst av er). Betalar ni all ränta och amorteringar från det gemensamma kapitalistkontot kommer det att bli rätt oavsett, men vill ni ha möjlighet att amortera olika mycket är ett trick att dela upp lånet i två olika lån där storleken motsvarar era respektive andelar. Då kan ni amortera som ni vill på “er” del. I så fall bör ni också betala ränta på “ert” lån själva och inte från det gemensamma kontot så att den som amorterar mer får fördelen i form av lägre ränta. Kom dock ihåg att båda lånen räknas som en klump juridiskt om ni inte gör något, så här behövs också avtal.
Vad är en rimlig hyra?
Om vi fortsätter att tänka att ni är två individualistiska ekonomer är en rimlig approach att dela på kostnaderna.
Du som går vår kurs Köpa Bostad kan använda kalkylarket för att räkna ut er totala månadskostnad. Om ni är två blir hyran hälften av denna.
För att det inte ska bli för krångligt rekommenderar vi dock att ni fixerar hyran när ni väl har räknat klart och köpt. Därefter föreslår vi att räkna upp hyran årligen med hyreshöjningarna i allmännyttan. Dels blir det enklare då ni slipper att uppdatera kalkylarket och dels är det rimligt att det är kapitalisten som tar smällen om elen blir dyrare och inte hyresgästen. Det är en del av det kapitalisten får kompensation för via posten kapitalkostnad.
Går du inte kursen kan du istället läsa den här artikeln om månadskostnad för bostäder och försöka räkna ihop en ungefärlig kostnad utan hjälp.
Lika är inte alltid rättvist
De flesta är dock inte individualistiska ekonomer och många som lever ihop vill att den som har bättre ekonomi betalar lite mer, men utan att gå över till modellen med äktenskap där ni delar helt lika på allt.
Då rekommenderar vi att utgå från modellen med hyresgästen och kapitalisten, men sänka hyran för den med sämst ekonomi och höja den för den med bäst ekonomi. Är månadskostnaden 30 000 kronor per månad vill ni kanske betala 18 000 kronor respektive 12 000 kronor per månad istället för 15 000 kronor var.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon.
Om författaren
