Så sparar du klimatsmart

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Är ditt nyårslöfte att göra mer för klimatet? Har du funderat över vad du kan göra med ditt sparande? Då ska du läsa detta.

Uppdatering 2021: Sedan vi skrev det här har vi läst och tänkt mer och bland annat publicerat den här artikeln baserat på en forskningsrapport beställd av naturskyddsföreningen. Den beskriver bättre vår nuvarande inställning.

Vi får tyvärr börja med att säga att klimatsmart sparande är som hållbart sparande i allmänhet – det finns inget enkelt svar på hur man gör det bäst. Tyvärr är det också så att det gör större nytta för klimatet att avstå flyg, bil och kött än att välja en klimatsmart placering av pensionspengarna. Vi vill också vara tydliga med att vi är experter på finans, men inte mer än engagerade amatörer när det gäller klimatarbete. Med detta sagt så kommer här en sammanställning av möjliga strategier för att placera pengarna på bästa sätt och vad vi tror om dem.

1. Välj bort bolag med klimatpåverkan

Det mest intuitiva sättet att bidra till en bättre värld är att välja en fond som helt enkelt väljer bort bolag som investerar i fossil energi. På Hållbarhetsprofilen.se kan man t.ex. läsa detta om en av våra favoritfonder – Länsförsäkringar Global Index.

Den fond vi tycker är allra bäst ur ett rent pengamaximeringsperspektiv på den svenska marknaden – Avanza Global – finns inte på Hållbarhetsprofilen. Så vitt vi förstår gör den dock inget särskilt i den här frågan så vill man inte investera i fossil energi så är Länsförsäkringar Global Index bättre.

Uppdatering september 2024: Avanza har tagit hem förvaltningen till Sverige och förändrat sin hållbarhetsstrategi rejält.

Det känns förstås bra att inte investera i fossil energi och detta är mer bra än dåligt. Man ska dock vara medveten om att klimateffekten blir ytterst liten. Bland annat Nordea har kommit med helt galna påståenden om att detta skulle vara viktigare än att sluta flyga, men det är helt fel. 

I stort sett så betyder detta bara att någon annan får avkastningen från oljepengar och du får en större andel av avkastningen från andra företag istället. För att det ska ha en påtaglig effekt på hur mycket fossila bränslen som produceras krävs att en stor majoritet av världens kapital väljer bort dessa bolag*. Någon ska förstås ta första steget och det är fler och fler som gör detta, men man ska vara medveten om att det inte räcker särskilt långt ens med alla svenskars pensionspengar.

2. Välj fonder som försöker påverka bolagen i rätt riktning

Ett annat sätt att tänka är att man istället för att välja bort bolag är kvar som aktieägare, men istället använder sitt aktieägarinflytande till att påverka bolagen i rätt riktning. Vi har gjort vissa försök att förstå hur det går till, men det är väldigt svårt att bedöma om det hjälper.

Det man kan säga är att de billiga globala fonder som vi rekommenderar har sina innehav i stora internationella bolag. Att som enskild fond ha något större inflytande på ett sådant bolag verkar minst sagt svårt. Här har man kanske lite större möjligheter att påverka om man är en fond som investerar i lite mindre bolag.

3. Investera i klimatsmart teknik

Ett annat sätt att tänka är att istället för att bara undvika det dåliga så investerar man i fossilfri energi, elbilar, energilagringsteknik, etc. Om tillräckligt många gör det så kommer de här företagen få bättre tillgång till billigt kapital än de annars skulle ha fått. Det finns förstås en undanträngningseffekt här också – investerare som bryr sig mindre om klimatet kommer att fly de här sektorerna om aktiekurserna blir för höga – men det krävs en mindre andel av det totala kapitalet för att det ska göra skillnad åt det här hållet än när man undviker en sektor.

Här ska man dock vara medveten om att billigare kapital för bolagen som jobbar med detta betyder sämre avkastning för dig. Den tråkiga finansiella logiken är att om tillräckligt många gör detta så har det en klimatnytta just för att ni accepterar sämre avkastning medan om du får lika bra avkastning som på något annat så betyder det att ditt val inte har haft någon större effekt**.

Förutom den effekten så är det också så att den här typen av nischfonder brukar vara betydligt dyrare än andra fonder. Delvis för att de är mer arbetsintensiva att förvalta och delvis för att banker och fondförvaltare är bra på att utnyttja möjligheter att ta extra betalt.

Det finns också tjänster som ger microlån till klimatsmart verksamhet. Exempelvis bolag som bygger solpaner. Vi har inte satt oss in i detta – står på på var att göra-lista – men utifrån vad vi vet skulle vi säga att det kan ge klar klimatnytta, men att det är stor risk att det är en dålig placering.

4. Klimatkompensera lite extra

Ytterligare ett sätt att tänka är att man kollar priset för en nischfond som investerar i grön teknik och jämför avgiftsskillnaden mot Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Index. Sedan väljer man någon av de senare, men tar motsvarande andel av sitt tänkta sparande och köper klimatkompensering för. Inom pensionssystemet går detta dock inte att göra så vitt vi vet så där får man i så fall klimatkompensera med dagens pengar.

Klimatkompensering är inte vårt expertområde och för mig är det inte självklart hur bra det fungerar och vilka aktörer som gör det bäst. Vi lunchade för ett tag sedan med goclimateneutral och fick ett bra intryck, men kom som sagt ihåg att detta inte är vårt expertområde så ta den rekommendationen med en nypa salt.

Detta sagt så är åtminstone min personliga gissning att det är det effektivaste sättet att påverka klimatet med sitt sparande. Dock med en viktig brasklapp – man måste faktiskt genomföra det också. Om man bara tänker att man ska klimatkompensera blir ju klimatnyttan noll.

5. Välj en bank som inte lånar ut till oljebolag

Förutom valet av fonder/aktier så kan man ju också välja vilken bank man är kund hos. Både för sparandet och övriga banktjänster. Sätter man press på bankerna att tex inte låna ut till bolag som håller på med fossil energi så kan det på sikt ha viss effekt.

Här är vår bedömning att det inte är helt omöjligt att på sikt uppnå en situation där det blir markant svårare för bolag som sysslar med den här typen av verksamhet att ta företagslån i Sverige. Däremot är det mer tveksamt i vilken utsträckning detta leder till att det faktiskt blir mindre koldioxidutsläpp eller om det bara leder till att samma bolag finansierar sig på annat håll eller att samma verksamhet istället genomförs av bolag i andra länder.

Vill man fördjupa sig i detta och fundera på vilka banker som är bra rekommenderar vi Fair Finance Guide. Vi kan tyvärr frågan lite för dåligt för att vilja ge en tydlig rekommendation själva.

Det här var våra tips. Vi önskar att det vore lättare att säga vad som är bäst, men ibland är världen krånglig. Vi önskar dig som har läst ända hit lycka till med både sparandet och klimatarbete!

* Det bör gå att räkna på hur liten effekten blir med utgångspunkt i finansiell teori, men vi har inte sett några sådana estimat och det är en lite för tidskrävande övning för att vi ska göra det själva.

** Undantaget vore om den samlade finansmarknaden är så dum att den underskattar potentialen in klimatsmarta investeringar. Vår grundfilosofi är dock att vi inte tror att vare sig vi själva eller våra läsare kan outsmarta analytiker med aktiehandel som heltidssyssla.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.