Så blir renoveringen en bra investering

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Funderar du på att renovera huset? Så här ska du tänka för att veta om det är värt pengarna.

Vi vet inte mycket om köksluckor, tätskikt och golvsystem. Vilken hantverkare du ska anlita vet vi inte heller. Hur du ska genomföra en bra och kostnadseffektiv renovering och vad den kostar är det  alltså bäst att du  tar reda på någon annanstans.

Det den här artikeln hjälper dig med är att förstå hur du ska värdera den kostnaden jämfört med andra saker du kan lägga pengar på.

Höjer renoveringen bostadens värde?

För att bedöma renoveringen från ett ekonomiskt perspektiv är nyckelfrågan om den höjer bostadens värde.

Gör den inte det är det enkelt. Lägger du 100 000 kronor på att renovera ett redan nyrenoverat och fungerande kök är pengarna lika borta som om du hade använt dem till att resa jorden runt eller köpa nya kläder till din datorspelsavatar. Bara upp till dig att välja vad som gör dig gladast.

Om taket läcker är det enkelt åt andra hållet. Åtgärdar du det inte kommer du att få mer och mer fuktskador och det är nästan säkert ekonomiskt rationellt att laga det så fort som möjligt. 

På ekonomspråk brukar man skilja på investeringar/underhåll eller kostnader. Kostnader är alltså pengar du inte får tillbaka när du säljer bostaden eller genom att du slipper utgifter senare.

Oftast är det varken så enkelt att en renovering är en ren kostnad eller bara ett underhåll. Vi har några frågor som du bör ställa dig.

Var bor du?

Bostadspriser varierar kraftigt över landet. Tyvärr är husen på många platser värda mindre än vad det kostar att bygga dem. Då blir en renovering i stort sett alltid, åtminstone delvis, en kostnad. 

Hur länge tänker du bo kvar?

Hur länge du tänker bo kvar påverkar hur långsiktigt du kan tänka. 

Om du tänkt flytta om två år bör du kanske prata med en mäklare för att försöka förstå hur mycket den renovering du överväger skulle öka värdet på bostaden.

Tror du att du kommer att bo kvar väldigt länge handlar det snarare om livskvalitet och framtida kostnader.

Exempel

Själv äger jag en sommarstuga utanför Åmål. Den byggdes* av min pappas morfar på 40-talet och jag ser fram emot att vara där som pensionär. 

För några år sedan funderade jag på att bygga till och skaffa en toa inomhus för att slippa gå ut på nätterna. Jag hade en del planer, men kom fram till att det skulle kosta åtminstone en miljon kronor. 

För det första är Åmål en sådan plats där jag inte hade fått tillbaka den kostnaden ens om jag hade sålt direkt när jag var klar. Med de tidsperspektiv jag har nu kom jag fram till att se alltihop som en kostnad. Den värdehöjning som mina planer hade inneburit räknar jag ändå inte med att få tillbaka förrän jag inte behöver dem längre. Förhoppningsvis vill mina barn ta över stugan och om jag säljer den när jag är för gammal och trött för att vara där är chansen stor att jag har så mycket pengar jag behöver ändå. 

Utifrån det resonemanget valde jag att låta bli. Kanske tycker jag att det är värt pengarna när jag är pensionär, men då är det bättre att göra det då. Gör jag det nu lär jag ändå behöva renovera badrummet igen tills dess. 

För att slippa problemet med att gå ut på natten köpte jag istället en vuxenpotta för 199 kronor. 

Renoverar du för att du vill eller för att du måste?

Varför funderar du på att renovera? Är det för att du vill göra bostaden bättre, snyggare och trevligare för dig själv att bo i eller är det för att undvika problem senare? 

Även om du renoverar för att du är sugen kan det förstås vara en bra investering, men tänk till en gång extra. Det är frestande att lura sig själv till att det är en bra investering även när det egentligen mest är en kostnad. Tänk på att det inte är säkert att alla gillar samma kakel som du.

Kan du vänta fem år till?

De flesta saker i en bostad behöver bytas ut med jämna mellanrum. Badrum, tak och värmepumpar håller inte för evigt. 

Om något börjar närma sig sin livslängd är frågan du bör ställa dig vad som kan hända om du väntar fem år till? 

En tankevurpa är: “det måste ändå göras förr eller senare så jag kan lika gärna göra det nu”. Om inget blir sämre av att vänta och du tänker bo kvar är det rent ekonomiskt bättre att vänta när du kan. Låt oss säga att det kostar 150 000 kronor att renovera ett badrum och det behöver göras vart 25:e år. Kan du vänta fem år betyder det också att du skjuter fram nästa renovering med fem år. Har du ett långsiktigt perspektiv betyder det att du sparar ungefär 30 000 kronor (150 000 kr * 5/25) på att vänta. 

Det du ska fråga dig i badrumsfallet blir därför hur stor risk det är för fuktskador om du väntar fem år till, hur stora de blir och vad det i så fall kostar dig. (Tyvärr är det inte alltid så lätt och långt utanför vårt kompetensområde att avgöra det.)

Min personliga upplevelse är att det finns ganska många människor, både husägare och hantverkare, som gillar när saker är nytt, fräscht och helt funktionellt. Utan att ha varken expertkunskap eller statistik att luta mig mot tror jag att om du alltid åtgärdar saker när någon säger “det där borde du göra något åt” så blir det ganska dyrt. Även i längden. 

Jag brukar därför pressa folk som säger så på vad som händer om jag inte gör något. Lyckas de inte övertyga mig om att det blir mycket dyrare att åtgärda senare väntar jag oftast. På det sättet har jag bland annat fått lära mig att vanliga stackmyror är ganska harmlösa att ha i väggarna och att det inte är så farligt att färgen har flagnat på fönsterkarmarna. Jag hoppas att jag har lyssnat på rätt personer.

* Egentligen byggde han inte nytt utan monterade ner ett gammalt torp som stod någon annanstans, transporterade alla stockar (troligtvis med häst och vagn) och monterade upp det på den tomt där det står nu.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.