Du som sålt en bostadsrätt med vinst de senaste åren och då valde att betala reavinstskatten har fortfarande en möjlighet att retroaktivt ångra dig och istället begära uppskov. Veckan före jul släppte Skatteverket en digital tjänst för att underlätta för de hundratusentals berörda svenskarna. I det här inlägget provar Patrick tjänsten.
Artikeln är några år gammal. Vi tror inte att Skatteverket har ändrat så mycket i tjänsten, men skriv gärna till oss om du testar och berätta om vår guide fortfarande är aktuell.
Skall du verkligen begära uppskov?
I en tidigare artikel går vi noga igenom vad de nya reglerna om uppskov handlar om.
Om du tillhör gruppen som sålt bostad med vinst mellan 2015-2019 är det fortfarande möjligt, men inte självklart att du skall begära uppskov. Ju senare du sålde och ju längre du räknar med att fortsätta att bo i ägd bostad desto lättare är det att motivera en omprövning av tidigare beskattning.
Min situation och varför jag begär uppskov
Jag flyttade hemifrån när jag var 25 år och bodde sedan i 10 år i min ungkarlslya i Stockholms innerstad. Lägenheten köptes 2008 för 1,9 Mkr och såldes 2017 för 3,5 Mkr. Samma år flyttade jag och sambon till en gemensam lägenhet. Efter avdrag för mäklararvode, renoveringar och kapitaltillskott via föreningens amortering deklarerade jag en vinst på försäljningen på 1,2 Mkr som innebar att jag betalade 270 tkr i skatt under 2018. När jag nu begär uppskov retroaktivt kommer jag således få tillbaka dessa 270 tkr nu och istället betala dem någon gång i framtiden. Nackdelen är att jag får betala 18 tkr i uppskovsränta för de tre åren mellan 2018 och 2020. Fördelen är att jag från 2021 har ett räntefritt lån på 270 tkr – 18 tkr = 252 tkr på obestämd tid. Enligt våra beräkningar kommer det löna sig om jag räknar med att vara kvar på bostadsmarknaden de närmaste 7 åren, och det gör jag ju.
Såhär gick det till när jag använde Skatteverkets tjänst för uppskov
Detta bildspel visar hur jag gjorde för min ansökan:
- Jag surfade in på skatteverket.se och loggade in med mitt bank-id.
- I menyn klickade jag på “Fastigheter och bostad”
- Längst ned på sidan klickade jag på “Ansök om bostadsuppskov i efterhand”
- I en serie frågor verifierade jag, eller fyllde i, mina uppgifter för bostaden som såldes och bostadens som köptes som så kallad ersättningsbostad.
- Uppgifterna jag skrivit in presenterades för mig att granska och sedan klickade jag på att skicka in.
- Skatteverket meddelade att ansökningen tagits emot. De flesta får sina pengar inom fem veckor, enligt myndigheten.
Fyra veckor senare: besked från Skatteverket
Fyra veckor efter att jag skickade in ansökan fick jag också positivt besked från Skatteverket. Eftersom min omprövning avsåg tre år bakåt i tiden fick jag följande dokument:
- Omprövningsbeslut 2017
- Omprövningsbeslut 2018
- Omprövningsbeslut 2019
- Utbetalningsbesked
I det första omprövningsbeslutet meddelade Skatteverket att de medgett uppskovet och i de två efterföljande beslutade de att fortsätta ta upp schablonintäkten på 1,67% av uppskovet. I mitt fall 20513 kr per år. Dessutom bifogades en uppdaterad inkomstdeklaration där de gamla siffrorna, de nya sifforna och differensen på varje post redovisades.
I utbetalningsbeskedet presenterades skatten som jag skall få tillbaka och de två första årens uppskovsränta som drogs av. Det tredje årets uppskovsränta får jag betala på deklarationen som jag fick nyss under 2021.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!
Om författaren
