Två år har gått sedan Pensionsmyndigheten tvingade alla fonder på premiepensionens fondtorg att ansöka på nytt med högre ställda krav. Arbetet har gett effekt och de dåliga fonderna är inte lika dåliga längre, men det finns fortfarande tillräckligt många dåliga fonder kvar för att fylla en lista. 

I år är det femte året som vi på Småspararguiden publicerar en lista över de värsta fonderna i premiepensionssystemet. Första årets lista toppades av numera åtalade Allra och Solidar som har använd liknande metoder. Numera är de värsta bedragarna och potentiella ekobrottslingarna borta från premiepensionstorget. De fonder vi varnar för nu är dyra och dåliga fonder, men de är en helt annan nivå av dåliga och vi kan glatt konstatera att det blir svårare och svårare att sammanställa en topp fem-lista. 

Enligt politiska beslut så verkar det också som att vi inom några år kommer få ett fondtorg som upphandlas och då kommer sannolikt de fonder vi listar här äntligen kastas ut och spararna få motsvarande förvaltning till betydligt lägre avgifter. Enligt den statliga utredaren kan svenskarna räkna med 14% högre premiepension i snitt, vilket bland annat förklaras av att spararna i snitt kommer ha betalat 40 000 kronor mindre i avgifter vid pensionsålder med nya systemet. Inte så konstigt att fondbranschen är missnöjd.

Vi publicerade nyligen en genomgång av förra årets skitlista där vi konstaterade att bara East Capital Multi-Strategi, alltså en av fem fonder, åkt ut av de vi varnade för under 2020. Här kommer årets lista med Skandias SMART-fonder som nykomlingar:

Plats 1: Söderberg & Partners Proaktiv 75 och 80

Vår kritik mot Söderberg & Partners fonder är bred och backas upp av många tunga instanser. Under år 2020 har fonderna haft chansen att visa hur den “kapitalskyddande” förvaltningen hanterat en pandemi. Resultatet blev att man sålde av aktieinnehaven efter börsfallet och sedan missade uppgången som sedan följde. Poängen med Proaktivfonderna är just att sälja aktier när aktiemarknaden går ned. I perioder av långa utdragna nedgångar kan det fungera, men det är absolut inte den mirakelstrategi den säljs in som, vilket pandemiåret 2020 visade med önskvärd tydlighet. Med det här färskt i minnet åker Proaktivfonderna rakt upp på en förstaplats. Vi upprepar här kritiken från förra året:

Söderberg & Partners är firman som gärna porträtterar sig som rådgivare men som i praktiken driver ett stort fondbolag med en väloljad försäljningsorganisation. Bolaget förvaltade cirka 74 miljarder kronor varav 8% finns inom premiepensionen. Genom att ge “råd” till de anställda på många arbetsplatser har säljarna på Söderberg & Partners varit flitiga på att rekommendera sina egna fonder Proaktiv 75 och Proaktiv 80 för privat sparande, inom tjänstepension och uppenbarligen även inom premiepensionen. Kritiken mot fonderna och sättet de säljs in på var en av de avgörande orsakerna till att vi grundade Småspararguiden för några år sedan. Söderberg & Partners toppar också sedan dess vår lista över finansbranschens värsta skitprodukter.

Kritiken mot Proaktivfonderna är omfattande:

• “Transparensen är urdålig, avgifterna är höga och avkastningen svag”, säger fondexperten och tidigare statliga utredaren Stefan Engström i SVD.
• ”Dyrt och dåligt”, säger Erik Lindholm, biträdande chef för Finansinspektionens avdelning för konsumentskyddstillsyn till SVD.
• “Det strider mot god marknadsföringssed”, säger Malin Fors på Konsumentverket till Expressen.
• “Dyrt och riskabelt”, säger pensionsexpert till danska tidningen Berlingske.
• “Intressekonflikter” och “överträdelser av lagen”, sa danska Finansinspektionen innan Söderberg avvecklade sina danska motsvarighet.

Eftersom fonderna saknar relevant jämförelseindex blir en utvärdering svår att göra. Vi konstaterar att många kunder som borde ha valt en ren aktiefond istället fått någon av dessa fonder rekommenderad till sig som med sitt “kapitalskydd” år efter år släpar efter världsindex.

Fonderna är renodlade fond-i-fonder, vilket innebär att spararnas pengar placeras i andra fonder. Det betyder att avgifter tas ut i två led men kompenseras delvis av Pensionsmyndighetens rabattsystem. Eftersom den begränsningen även gäller andra fonder på torget tillhör de dock fortfarande de dyraste.

I vårt arbete med att granska Söderberg & Partners har vi vid upprepade tillfällen försökt ställa frågor till deras kommunikationschef och sparekonom utan att få svar.

Söderberg & Partners Proaktiv 75: 6 000 sparare, 2,0 miljarder kronor, avgift 0,50% (ordinarie 1,65%)
Söderberg & Partners Proaktiv 80: 15 000 sparare, 3,8 miljarder kronor, avgift 0,50% (ordinarie 1,64%)

Plats 2: Ålandsbanken Global Aktie Placeringsfond

Kritiken mot Ålandsbanken är oförändrad sedan förra året så vi upprepar den här.

Samtliga kunder i Ålandsbanken Global Aktie Placeringsfond köptes upp från Allra efter deras fonder blev köpstoppade och polisanmälda. Inte nog med att Ålandsbanken avtalade om att betala 100 Mkr till misstänkta ekobrottslingar, de valde också att prioritera sin egna intjäning framför kundernas behov. Hade Ålandsbanken inte gjort det här tveksamma köpet hade kunderna istället hamnat i den bästa fonden i PPM-systemet – AP7 Såfa. 

När Pensionsmyndigheten städade upp på fondtorget var Ålandsbankens fonder på väg att åka ut. Genom ett fiffigt upplägg skickade man då kunderna till en finsk fond som man sedan tog över förvaltningen för. Ålandsbankens fonder har sedan dess utmärkt sig som usla och dyra.

Ålandsbanken Global Aktie Placeringsfond: 58 000 sparare, 11,6 miljarder kronor, avgift 0,45% (ordinarie 1,81%)

Plats 3: Cicero Hållbar Mix

Kritiken mot Cicero Hållbar Mix är oförändrad så vi upprepar den här:

Fonden är en slaskhinksfond som består av uppköpta kunder från tio andra fonder från skandalomsusade Zmartic, Max Matthiessen och Cicero.

• Zmartic hade samarbetsavtal och gemensam styrelseledamot med företaget BaraSpara, eller Sumer, som de numer kallar sig. Bolaget gjorde sig ett namn hos Konsumentverket för att ha vilselett konsumenter genom telefonförsäljning av elavtal. Samtliga fonder från Zmartic hade en hög avgift vilket förmodligen förklarar varför avkastningen också var en bra bit under ett globalt index.

• Max Matthiessen har figurerat på våra skitlistor tidigare då deras Navigera-fonder ofta säljs in av de egna rådgivarna. Avgifterna är bland de högsta i branschen och intressekonflikterna betydande då det i princip enbart är deras egna “rådgivare” som lyckas förmedla fonderna.
• Cicero slog då ihop tre av sina fonder: Cicero World Wide, Cicero Världen och Cicero World 0-100. Vi välkomnar att fonder med snarlika strategier slås ihop men noterar att avgiftsnivåerna är mycket höga och avkastningen ännu sämre än för Zmartics fonder.

Ursprungligen hette fonden Cicero World 0-100 men under 2019 bytte de namn till Hållbar Mix. Vi har varnat konsumenter tidigare för att finansbranschen förmodligen kommer använda hållbarhet som försäljningsknep. Vad som är hållbart är nämligen högst oklart och svårkontrollerat. Men det låter bra.

Fonden intog också i SvD en föga smickrande förstaplats över de som ger högst provision (dvs mutor) för “rådgivare” som säljer fonden. Inte ens Allra kunde matcha Ciceros nivåer!

2011 fick Cicero också betala böter till Finansinspektionen för bristande rutiner, dålig intern styrning och överträdelser i förvaltningen.

Cicero Hållbar Mix: 19 000 sparare, 4,7 miljarder kronor, avgift 0,47% (ordinarie 1,77%)

Plats 4: Skandia Smart Balanserad/Försiktig

Årets nykomling på listan är Skandias två fonder SMART Balanserad och SMART Försiktig. Fonderna är båda blandfonder med 60% respektive 30% andel aktier. Kritiken mot dessa fonder är inte ny. Vi har fått in flera frågor under åren från våra läsare om just dessa fonder då de flesta av Skandias säljare verka ha haft en förkärlek för att rekommendera dem trots att – eller möjligtvis på grund av att – de är dyra. I samband med att vi började granska fonderna uppmärksammade vi så många märkligheter att det blev en separat granskning och artikel som vi publicerade alldeles nyligen.

Här redogör vi för kritiken i korthet:

1. Skandia hade tidigare en tredje SMART-fond med namnet Offensiv. Efter 10 år av underavkastning mot index valde Skandia att göra en sammanslagning med en nystartad fond. Vi misstänker starkt att huvudskälet var att dölja den dåliga avkastningen vilket är ett problem för kunder som lägger stor vikt vid historisk avkastning om den dåliga avkastningen mörkas.
2. Man måste ladda ned pdf-dokument för att se vad fonderna kostar på Skandias hemsida. Banker och försäkringsbolag brukar inte direkt framhäva avgifterna, men det här är ännu värre än vanligt. Hos Pensionsmyndigheten redovisas dock avgiften som den skall.
3. Fonderna utger sig för att vara aktiva som försöker slå index, men i praktiken är de väldigt nära att vara en dold indexfond. Dvs man tar betalt för att försöka vara extra smart, men försöker inte ens. 
4. Skandia själva hävdar att namnet SMART är en förkortning för Skandia Multi Asset Return Target, men det skriver de i stort sett aldrig. En konsument leds att tro att fonderna är smarta, men det står inte Skandia för. Eftersom fonderna är allt annat än smarta har vi skickat in en anmälan om vilseledande marknadsföring till Konsumentverket.
5. Det allra viktigaste är ändå att fonderna är dyra och dåliga och säljs in i stora volymer till dem som inte har så bra koll själva, och att de därför också ger sämre avkastning över tid. 

Eftersom bara 3% av fondernas kapital ligger i premiepensionen är problemen i huvudsak utanför fondtorget, därför nöjer vi oss med en fjärdeplats här. Om Skandia inte tar sig i kragen har de dock goda chanser att också kvalificera sig på vår “stora” skitlista i höst.

Skandia SMART Försiktig: 5 000 sparare, 0,2 miljarder kronor, avgift 0,29% (ordinarie 0,90%)
Skandia SMART Balanserad: 11 000 sparare, 0,6 miljarder kronor, avgift 0,39% (ordinarie 1,40%)

Plats 5: Indecap Guide 1 och 2

Kritiken mot Indecap är oförändrad så vi återger den här:

Vi har haft dessa fonder i utkanten av vår radar ända sedan vi började granska premiepensionen eftersom de figurerat på Pensionsmyndighetens svarta lista över förvaltningstjänster med dubbla avgifter. En lista som även välkända problemaktörer som Allra, Solidar och Monyx varit med på.

I Pensionsmyndighetens rapporter och pressmeddelanden från 2014-2015 varnades för hur Indecap tagit oskäligt höga avgifter. Morningstars redaktör Jonas Lindmark varnade redan 2012 för att Indecap var värst med att blåsa upp sina avgifter. Indecaps VD Johan Svedin har varit mycket hjälpsam i att svara på våra frågor om den här kritiken och bekräftar att det funnits en period där man tagit ut avgift för förvaltningstjänsten samtidigt som man fått kickback från Swedbanks fondavgift. I dagsläget är fondernas avgifter nedpressade på grund av Pensionsmyndighetens rabattsystem men är fortfarande nästan så höga som de kan bli. Med totalt 165 000 kunder och 25 miljarder kronor sticker Indecap ut från andra aktörer.

Många sparare har sannolikt blivit insålda till Indecaps fonder genom att Swedbank-anslutna sparbanker varit och fortfarande är delägare och därmed haft tillgång till enkla försäljningskanaler. Något som DI skrev om i september 2015.

Det är knappast något förvånande att sparbankerna rekommenderar sina kunder att spara i de egna fonderna. Så har storbankerna gjort i årtionden. Problemet är att det sällan är ett aktivt val från konsumenten utan en följd av ett krav om att bli “helkund” för att man kanske vill förhandla om sin bolåneränta. På den här punkten förtjänar alltså andra storbanker också kritik men vår lista har än så länge bara fem platser. 

Indecap Guide 1: 82 000 sparare, 4,2 miljarder kronor, avgift 0,35% (ordinarie 1,53%)
Indecap Guide 2: 83 000 sparare, 20,4 miljarder kronor, avgift 0,42% (ordinarie 1,95%)

Vad utmärker skitfonderna?

För att kvala in som skitfond tittar vi på flera aspekter och gör en, som politikerna kallar det, “samlad bedömning”. Nedan följer ett urval av vad vi tittar på:

• Potentiellt brottsliga transaktioner eller upplägg som inte är brottsliga, men som uppenbart är till för att ta ut höga avgifter utan att kunderna förstår vad som händer.
• Höga avgifter. Dvs, det överpris man sätter kontra en motsvarande fond med samma inriktning. Detta bygger på att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det är värt att betala extra för att förvaltare ska försöka slå varandra.
• Hur många kunder som drabbas och i vilken utsträckning kunderna är informerade, passiva eller skickats in i fonden utan avsikt. 
• Huruvida konsumenterna har haft en transparent och ärlig chans att förstå och bedöma rimligheten i avgiftsuttag kontra värde.
• Avsaknad av ett tydligt definierat och relevant jämförelseindex.
• Om produkterna sålts genom intressekonflikter eller telefonförsäljning.

Hur kommer man ur dessa fonder och vad göra istället?

Vi har ingen egen fond att sälja och tycker som så många andra oberoende bedömare och rådgivare att alla sparare borde byta tillbaka till statens standardval AP7 Såfa. Här förklarar vi varför AP7 är bäst och här finns en film som visar hur du byter.

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!