Nu blir det viktigare att välja sparkonto

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Riksbanken höjde nyligen räntan och fler räntehöjningar är på väg. Vi räknar inte med att storbankerna är snabba på att höja räntorna för sparkonton och tror därför att det kommer att finnas mer att tjäna på att skaffa ett sparkonto hos en nischbank. 

Det här är den tredje delen av vår serie om det nya ekonomiska läget med hög inflation och högre räntor. Läs gärna om varför det är den som har bolån och inte den som har sparkonto som är vinnaren just nu, samt om vad du med bolån ska tänka på.

Det lönar sig bättre att välja sparkonto

Att Riksbanken höjer räntorna betyder också att räntan på sparkonton ska bli högre. Det vill säga räntan på sparkonton hos de banker, oftast nischbanker, som försöker locka med hög ränta på sparkonton. Vår gissning är att storbankerna inte kommer att höja lika snabbt och lika mycket.

Det innebär alltså att det finns mer pengar att tjäna på att välja rätt sparkonto. Det viktigaste är att någon gång välja bort storbanken till förmån för en bank som ger bättre ränta, men det kan också finnas större anledning att se över valet någon gång per år. I en värld med högre ränta, som dessutom ändras, kommer den som orkar jaga den bästa sparräntan tjäna mer.

Är det värt besväret?

Om det är värt besväret att skaffa en bank till för att få bättre ränta beror på hur mycket pengar du har och hur jobbigt du tycker att det är med administrationen. 

Uppdatering oktober 2022. Just nu kan du snarare räkna med närmare 2% för rörlig ränta och runt 3% om du binder på ett eller två år. Det har alltså blivit ännu bättre.

Så här mycket tjänar du per år före skatt om vi jämför med ett konto helt utan ränta. 1% är ungefär vad du kan få just nu om du väljer rörlig ränta, 1,3% är ungefär vad du kan få om du binder i ett år och 1,7% är ungefär vad du kan få om du binder på 2 år. Skatten på vinsten blir sedan 30%.

Sparkapital/Ränta

1%

1,3%

1,7%

100 000 kr

1 000 kr

1 300 kr

1 700 kr

300 000 kr

3 000 kr

3 900 kr

5 100 kr

500 000 kr

5 000 kr

6 500 kr

8 500 kr

1 000 000 kr

10 000 kr

13 000 kr

17 000 kr

Så gör du

I korthet handlar det om att gå in på en jämförelsesajt som till exempel Compricer (notera att vi svarar på läsarfrågor åt Compricer* och att Compricer inte är en oberoende tjänst**) och hitta den bästa räntan. Fundera på om du kan tänka dig att binda pengarna i något år för att få bättre ränta.

Här har vi skrivit mer om hur du rent praktiskt fixar ett sparkonto och här har vi sammanställt våra råd kring sparkonton.

Sparkonton fortfarande bättre än räntefonder

För kortsiktigt privat sparande rekommenderar vi sparkonto och inte räntefonder. (För långsiktigt sparande rekommenderar vi aktiefonder.) Vårt argument är att du hos en nischbank med statlig insättningsgaranti får ett sparkonto som är säkrare än en säker räntefond och dessutom i genomsnitt ger bättre ränta. 

På sistone har skillnaden i förväntad avkastning minskat något, men vår rekommendation står kvar. 

För inte så många månader sedan var räntan på en tvåårig svensk statsobligation negativ medan du kunde få runt 1% ränta på ett sparkonto med statlig insättningsgaranti. Båda alternativen innebär att du lånar ut pengar och staten garanterar att du ska få tillbaka dem. När vi skriver det här är räntan på en tvåårig svensk statsobligation uppe i 1,28%. Det är något högre än vad de flesta nischbanker erbjuder för ett sparkonto med fria uttag, men binder du räntan på två år kan du få runt 1,7%. Skillnaden är inte alls lika stor längre, men den finns fortfarande. 

En säker räntefond som köper statsobligationer och någorlunda säkra företagsobligationer kan nog tänkas få en något bättre förväntad avkastning än ett sparkonto, men då är också risken klart högre och fondavgifterna riskerar att äta upp den vinsten. 

Vi fortsätter alltså att rekommendera sparkonto framför räntefond. Vi tror inte att den rekommendationen kommer att ändras, men helt säkra är vi inte och vi fortsätter att följa utvecklingen.


* Vårt samarbete med Compricer består i att vi svarar på läsarfrågor som de får in. Svaren publiceras hos både dem och oss. Vår vinst är att vi syns där och på så sätt får “gratis” reklam. Inga pengar betalas åt något håll mellan oss och Compricer.

** Compricer listar alla bankers sparkonton och får betalt via provisioner från de banker som vill ha en direktlänk till sitt erbjudande.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.