Köpa bostad ihop

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Funderar du på att köpa en bostad tillsammans med någon? Se till att ni har rett ut hur ni ska hantera ekonomin i olika scenarier redan innan ni köper. Eftersom det är så mycket pengar är det jobbigt om det blir fel. 

Den här artikeln är en del av vår kurs Köpa Bostad, men förhoppningsvis får även du som inte går kursen ut någonting av den. 

Bestäm hur ni ska hantera ekonomin innan ni köper bostad ihop

Den här artikeln är till för er som funderar på att köpa bostad ihop. Som par, föräldrar/barn, vänner eller något annat.

Vår rekommendation är att ni redan innan ni börjar gå på visningar bestämmer hur ni ska fördela kostnader och ägande. I vissa fall är det enkelt, men i många fall är det faktiskt inte det.

Behöver ni juridiska dokument – till exempel äktenskapsförord, samboavtal, låneavtal, testamente, hyresavtal och/eller ägaravtal gör ni dem klara innan ni går på visningar. 

  1. Ni kan göra dem helt klara genom att skriva procentsatser och “fastigheter parterna äger tillsammans” istället för kronor och fastighet XX och skriver under i förväg. 
  2. Ett annat alternativ är att göra dem i stort sett klara, men fylla på med exakta belopp och fastighetsbeteckning och skriva under mellan att ni vunnit budgivningen och att ni skriver kontrakt. 

Tekniskt går det alldeles utmärkt att göra efteråt också – men ni behöver vara överens. Även om ni båda vill varandra väl och ingen försöker lura den andre så är det lätt att man missförstår varandra eller inte tänker på vissa detaljer eller scenarion om man bara pratar. Det är först när man har saker i ett avtal (som båda förstår) som man faktiskt vet att man är överens och där man kan gå tillbaka och se vad man var överens om. 

Så äger ni redan en bostad ihop utan att ha gjort det här är det bättre att sätta igång nu än att vänta, men funderar ni på att köpa en ny ska ni också börja nu istället för att vänta till efter att ni har köpt den. 

Hur mycket vill ni sitta ihop?

Den första frågan att ställa er – och där vi inte kan ge er något svar – är hur mycket ni vill sitta ihop ekonomiskt?

Är ni gifta utan äktenskapsförord betyder det att om ni skiljer er får ni hälften var av alla era tillgångar (pengar, hus, etc) – oavsett vem som äger dem. Vill ni ha det så är det bra att se till att faktiskt vara gifta, det blir då enkelt och ni behöver inte bry er om vem som äger vad eller betalar vad. (Däremot finns ett par andra saker att tänka på – se avsnittet “Gift” nedan.)

Den andra extremen är att ni vill ha helt separata ekonomier där ingen subventionerar den andra. Låt oss kalla den modellen för de “individualistiska ekonomerna”. Det är relativt lätt att åstadkomma om ni har ungefär samma ekonomiska förutsättningar (sparkapital, inkomst, etc). Då kan ni dela lika på handpenning, ägande, lån och alla månatliga utgifter. Är det stor skillnad mellan er kan det bli mer komplicerat. 

Många vill också ha ett mellanting där ni inte har helt gemensam ekonomi, men där den som tjänar mest och/eller har mest sparpengar bidrar lite mer. Där rekommenderar vi att börja med scenariot för de individualistiska ekonomerna och sedan fundera på hur och hur mycket ni vill avvika från det. Då blir det tydligt hur mycket den rikare ger. 

Dela rättvist som individualistiska ekonomer

Vill ni inte subventionera varandra och har olika ekonomiska förutsättningar finns några olika strategier. Och även om den som har bäst ekonomi är beredd att betala lite mer rekommenderar vi att ni först tar fram det här scenariot och sedan bestämmer hur mycket ni ska avvika från det.

  1. En variant är att ni äger lika mycket av bostaden och sedan delar på alla kostnader inklusive ränta på lån och amorteringar. Om den ena av er inte har pengar till handpenningen får hen låna av den andra. Räntan bör vara åtminstone bankräntan (och ändras när bankräntan går upp och ner) och betalas utöver alla andra kostnader. Se till att skriva låneavtal där det tydligt specas vilken ränta som ska betalas.

    Nackdelen med detta är att den med lite sparkapital blir väl högt belånad. Det jobbiga scenariot är att bostadspriserna går ner och ni flyttar isär. Då riskerar den överbelånade att hamna i situationen att varken ha boende eller pengar, men däremot en skuld till exet.

  2. En annan variant är att en person äger hela bostaden och den andra betalar hyra. Se nedan hur man kan beräknar en rimlig hyra.

    Fördelen med den här modellen är den är enkel. En av er är kapitalisten och den andra är hyresgästen. Se bara till att skriva samboavtal/äktenskapsförord!

  3. En tredje modell är att båda äger, men olika mycket. Det är oftast det rimligaste sättet att fördela risk och kostnad, men tyvärr det mest komplicerade att hantera. 

Hyra/månadskostnad om ni äger olika mycket

Om en av er äger hela bostaden eller om ni äger olika mycket rekommenderar vi att börja med att räkna ut en “hyra” för bostaden utifrån er månadskostnad. Den kan ni sedan välja att dela helt lika eller dela på ett sådant sätt att den som har mer pengar betalar lite mer. 

I den här artikeln går vi igenom hur ni räknar ut vad som är rimligt att betala i hyra till sin sambo.

Subventionera hyra och inte ägande

Många som lever ihop vill inte ha helt gemensam ekonomi (äktenskap utan äktenskapsförord). Däremot är det ofta så att den som har bättre ekonomiska förutsättningar gärna betalar lite mer. 

Är ni i den situationen rekommenderar vi att göra den ojämna fördelningen via hyran/månadskostnader istället för genom ägande och kontantinsats. Det vill säga att dela ägandet som individualistiska ekonomer enligt någon av modellerna ovan och sedan betalar ni istället olika andelar av hyran (eller av löpande räkningar om ni valt modellen med lika ägande). 

Skillnad i kontantinsats är ett engångsbelopp och om ni skulle separera är det rimligare att den “rika” har betalat mer varje månad än att hen har betalat ett engångsbelopp. Separerar ni efter ett par år kan ett engångsbelopp kännas orimligt stort. Om ni lever ihop i 30 år och sedan separerar kan det istället kännas orimligt litet. 

Gift

Om ni är gifta finns det några särskilda saker att tänka på. 

  1. Vill ni ha någon annan modell än att ni delar lika på allt vid en eventuellt skilsmässa behöver ni ett äktenskapsförord som är bra skrivet. 
  2. Om någon av er dör är grundregeln att ni ärver varandra oavsett om ni har äktenskapsförord. Vill ni inte ha det så behöver ni skriva ett testamente.
  3. Undantaget är om någon av er har särkullbarn. Det vill säga har barn som inte är den andres. I det fallet kommer särkullbarnet ärva sin förälder. Vill ni att den som blir kvar ändå ska kunna bo kvar i bostaden kan ni komma en bit med testamente, men inte hela vägen då särkullbarnet kommer att ha rätt till sin så kallade laglott. Ni kan alltså behöva komplettera med en livförsäkring så att hen har råd att köpa ut särkullbarnet. 
  4. Att äga bostaden är inte alltid tillräckligt. Om den som blir kvar också ska klara av att betala de månatliga kostnaderna kan hen behöva någon form av livförsäkring/efterlevandeskydd

Sambo

Som sambo räknas man om man bor ihop under “äktenskapslika förhållanden”. I praktiken betyder det oftast att man har en romantisk/sexuell relation. Hamnar ni i det här facket gäller att en bostad som köpts in för gemensamt bruk delas lika om ni separerar, oavsett vem av er som äger den. 

  1. Vill ni ha en annan modell än att dela helt lika gäller det alltså att skriva ett bra samboavtal
  2. Det är dock bara bostaden som delas lika. Om person A betalar alla kostnader för bostaden medan person B sparar sin lön får B behålla sina pengar vid separation medan A har gjort av med sina. Se därför till att ni fördelar månadskostnaderna rimligt. 
  3. Om någon av er går bort är det vanliga arvsregler som gäller. Bostaden delas lika (om inget samboavtal finns) eller enligt samboavtalet. Den del som tillhörde den avlidna tillfaller hens arvtagare – för en ogift person utan barn är det hens föräldrar. Se därför till att skriva testamente om du inte vill ha det så. 

Om ni överväger en annan modell än att ni båda äger lika mycket av bostaden är det bra att skriva samboavtal. Det finns knappast någon poäng med att äga olika mycket ifall sambolagen ändå gör att bostaden ska delas lika. 

Föräldrar som hjälper barn

Det är inte helt ovanligt att föräldrar hjälper sina vuxna barn att ha råd att köpa en bostad. Här finns flera modeller:

    1. Ren gåva. Föräldern ger en summa pengar så att barnet har råd att köpa. Enkelt att begripa och administrera, men inte självklart att föräldern alltid vill göra så.
    2. Lån. Föräldern lånar ut pengar till barnet. Se till att komma överens om räntan – man kan till exempel knyta den till en ränta som barnet eller föräldern betalar till banken – och skriv ett avtal (skuldebrev) så att det är tydligt. 
    3. Delägande. Föräldern äger en del av bostaden. Vi rekommenderar återigen att tänka Kapitalist – Hyresgäst (här är föräldern bara kapitalist). Vill föräldern subventionera lite behöver det inte vara fel, men det blir tydligare hur stor subventionen är med den modellen. Finns det syskon kan föräldern också fundera på om hen vill kompensera dem. 

Köpa bostad med en vän

Att köpa bostad med någon som inte är en partner är inte så vanligt och bankerna är inte vana vid att hantera det. Det kan vara så att det blir enklare att få lån om ni låtsas att ni är ett par. 

Sambolagen gäller dock inte er. Separerar ni delas lägenheten efter ägarandel och ni ärver inte varandra. Se till att skriva avtal/testamente om ni vill något annat. 

Tänk igenom hur ni vill fördela hyran. Vill ni till exempel att det ska avspeglas att ni har olika stora rum? 

Kapitalist och Hyresgäst-modellen fungerar bra här också.

Köpa bostad med flera

Att köpa en bostad på flera är inte särskilt vanligt och kan vara komplicerat i relation till banker och juridikt, men ekonomiskt och socialt kan det vara jättebra. (Jag äger själv ett hus med två andra där vi också har några ytterligare kombos som formellt är hyresgäster.)

Vi rekommenderar återigen Kapitalist och Hyresgäst-modellen modellen för att hantera ekonomin. 

Vi rekommenderar också att skriva ett ordentligt ägaravtal. Det kan till exempel vara bra att reglera vad som händer om en av er vill flytta och de andra vill bo kvar. 

Om två av er har en romantisk/sexuell relation eller är gifta blir sambolag respektive äktenskapsregler tillämpliga på er, men inte i relation till de andra. Man kan inte heller vara sambo med mer än en person enligt juridiken så vad som händer om en av er har en sexuell/romantisk relation med mer än en av de andra är oklart. Ta hjälp av en jurist om ni behöver reda ut vad som händer. 


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon.

Om författaren

Andreas Runnemo

Andreas Runnemo har 15 års erfarenhet från finansbranschen där han innan Småspararguiden har jobbat på hedgefond, storbank och livförsäkringsbolag. Trots att han själv har suttit på hedgefond och byggt avancerade algoritmer för att slå börsen har han alltid haft sina egna pengar i billiga indexfonder. Andreas är civilingenjör från KTH (Teknisk Fysik) med inriktning finansiell matematik och civilekonom från Handels.