Det är en myt att ISK är skattegynnat, säger nationalekonomen Jacob Lundberg i en intervju med Småspararguiden. Vi har dykt ned i ämnet, blivit övertygade och förklarar här vad vi har tagit med oss.

Den här artikeln är lång och innehåller en del krångliga resonemang. För dig som bara vill veta vad du ska göra rekommenderar både vi och den intervjuade forskaren Jacob Lundberg att fortsätta spara på ISK.

Så funkar investeringssparkontot

Investeringssparkontot (ISK) är en sparform som infördes 2012 med syftet att förenkla för konsumenter och ta bort de inlåsningseffekter som finns när vinster skattas på vanliga värdepapperskonton (VP-konton). Istället för 30% skatt på vinster tas skatten ut på en schablonränta som från början sattes till statslåneräntan. I två omgångar försämrade sedan den rödgröna regeringen villkoren genom att lägga på först 0,75% och sedan ytterligare 0,25% till schablonränta. Dessutom infördes ett golv så att schablonräntan inte kunde bli lägre än 1,25%. Sedan räntorna hoppat upp till normala nivåer har Skatteverket för 2023 års beskattning utgått från statslåneräntan 1,94%. Med tillägget på en procent fick vi 2,94% och med 30% beskattning blir den faktiska skatten på ditt kapital på ISK i år 0,882%. Idag kom också beskedet att statslåneräntan fastställts till 2,62% och därmed att skatten för 2024 blir 1,086%.

Myten som vi är medskyldiga till

I media förekommer det flitigt argument om att ISK skulle vara skattegynnat. Bland andra Andreas Cervenka ger uttryck för den ståndpunkten i sin populära bok Girig-Sverige där han halvt på skämt och halvt på allvar talar om Sverige som ett “skatteparadis för de absolut rikaste”. Vi har själva gjort misstaget vid flera tillfällen att säga att ISK är skattegynnat.

Det är lätt att tro att ISK är skattegynnat om man ställer upp ett enkelt exempel. Om vi antar att aktiemarknaden går upp 8% per år (nominellt, inklusive inflation) blir skatten 30% av det, dvs 2,4%, om du säljer din aktiefond från ett VP-konto efter ett år. Det är mycket mer än 1,086% i skatt som gäller på ISK från 2024. En vanlig tumregel som personer i media använt är att det skulle vara klokt att ha sparande på ISK om den förväntade avkastningen är högre än 4%. Det finns framförallt tre saker som gör att det är mycket svårare än så:

• Tidsaspekten
• Riskfrågan
• Ränteläget

Tidsaspekten

Om du i exemplet ovan istället behåller din fond på VP-konto i två år kommer du att betala din skatt först efter två år. Det innebär att den skatt du annars hade betalat första året fortfarande är investerad i din fond och ger dig avkastning. Du får alltså ränta på ränta på att senarelägga beskattningstillfället. Det här minskar den totala skatten för den som väljer VP-konto.

Förlänger man resonemanget så att vi pratar om decennier kommer det visa sig att det faktiskt blir skattemässigt billigare att investera på VP-konto än ISK. Enligt mina beräkningar handlar det om runt 20-30 år med nuvarande regler. Längre tidsperioder ger kraftig skattefördel för VP-kontot som alternativ till ISK. Det här förutsätter dock att du kan och vill ligga kvar i samma fond eller aktie så länge.

En annan effekt som krånglar till saken är att beskattningen på VP-konto inte alltid är 30% av vinsten. Det finns en schablonregel som innebär att man alltid får anta att anskaffningsvärdet på aktierna/fonderna är 20% av värdet de säljs för. När avkastningen överträffar till 400% blir alltså skatten 30% av 80%, dvs 24%, på framtida avkastningar.

Riskfrågan

En aktiefond på ISK är inte samma sak som en aktiefond på ett VP-konto. En stor skillnad är att sättet som VP-konto beskattas på innebär att höga avkastningar dämpas på grund av skatten som är 30% på vinsten. På samma sätt dämpas också dåliga avkastningar. Förluster kan kvittas rakt av mot andra kapitalvinster och har man inga vinster att kvitta mot kan man göra ett allmänt förlustavdrag mot inkomster av tjänst till 70% vilket innebär att de flesta har minst en total skattereduktion på 30% * 70% = 21%. Har man redan upparbetat en avkastning i sitt värdepapper kan man något förenklat säga att både framtida positiv och negativ avkastning dämpas med 30%. I klassisk finansiell teori skulle man säga att standardavvikelsen, eller risken, är mellan 21-30% lägre. Eftersom alla finansiella investeringar bör utvärderas i förhållande till sitt risktagande, den så kallade riskjusterade avkastningen, blir alltså en investering med 21-30% lägre risk, allt annat lika, mycket attraktivare.

Exempel:

Lisa har 250 tkr på banken. 50 tkr vill hon behålla som buffert. Resterande 200 tkr vill hon investera 50% på börsen i en global aktiefond och resterande 50% på ett sparkonto för att det är den risknivå hon känner sig bekväm med. Hon har inga andra kapitalintäkter, men har en stabil inkomst från sitt arbete att göra förlustavdrag från. Vilken av följande investeringar ger högst risk?

1. 100 tkr i aktiefond på ISK och 100 tkr på sparkonto
2. 127 tkr i aktiefond på VP-depå och 73 tkr på sparkonto

Svar: risken är densamma. Om börsen går ned med 10% kommer Lisa har 10 tkr mindre i alternativ A. I alternativ B efter 21% förlustavdrag kommer hon även där ha 10 tkr mindre eftersom 79% * 12,7 tkr = 10 tkr.

Det går alltså att investera större belopp på ett VP-konto, eller använda hävstångsprodukter som lånar pengar av banken för att investera mer på börsen, för att få likvärdig risknivå som på ett ISK. Skillnaden blir då en uppenbar möjlighet att få högre avkastning eftersom den förväntade avkastningen på börsen är högre än den riskfria ränta som man antas kunna låna för. Enligt våra beräkningar, med dagens system och räntenivåer, leder detta till att ISK fortfarande är lite bättre för innehavsperioder kortare än 12 år. För den som väljer att ha en hävstång på 143% för att den räknar med fullt förlustavdrag på 30% blir break even redan efter 5 år. För längre perioder eskalerar fördelen för VP-kontot i båda fallen. Den uppenbara nackdelen är att man också måste behålla sitt värdepapper under hela perioden. Det finns alltså “mjuka” fördelar med ISK som inte beaktas när man bara räknar.

Det här är ganska teoretiskt, men fullt möjligt att simulera. För en person som har 100 tkr att investera och vill ha allt på börsen så finns det kanske inte pengar att tillgå för att skapa en hävstångseffekt. Eller så kan man låna till en ränta som är högre än den riskfria räntan. Nordnet har nyligen lanserat en global indexfond med 125% hävstång som visserligen skulle kunna användas.

Statens perspektiv

Det här resonemanget går också att göra från statens perspektiv, vilket nationalekonomen Jacob Lundberg gjorde i artikeln “Inte självklart att ISK är skattegynnat” i Nationalekonomiska föreningens tidning Ekonomisk Debatt redan 2017:

Följande exempel är inspirerat av capital asset pricing model (CAPM), den kanoniska läroboksmodellen inom portföljteori, och illustrerar den teoretiska poängen. Vi antar att statslåneräntan, avkastningen på riskfria statsobligationer, är två procent. Förväntad avkastning på börsen är sju procent. Spararna har totalt 100 miljoner kr att investera. Tillgångarna består uteslutande av aktier och har samma snittavkastning och risk som börsen i stort. Den förväntade årliga avkastningen är sju miljoner kr. Med konventionell kapitalbeskattning är skatteintäkterna 30 procent av i snitt sju miljoner, alltså 2,1 miljoner kr. Detta är dock en riskabel inkomstström. I tider av börsuppgång kan skatteintäkterna bli mycket stora och i dåliga tider t o m vara negativa, eftersom det finns en skattereduktion för underskott av kapital. Anta nu att staten går över till en beskattningsmodell av ISK-snitt där schablonräntan sätts till statslåneräntan (två procent). Spararna beskattas då för schablonintäkter om två miljoner, vilket ger 0,6 miljoner i skatteintäkter. Att skatteintäkterna i snitt är lägre innebär dock inte nödvändigtvis att statens finansiella position har försämrats, eftersom den nya intäktsströmmen har lägre risk. Staten är garanterad skatteintäkter oavsett om börsen går upp eller ner. Staten kan, om den vill, replikera inkomstströmmen från konventionell kapitalbeskattning genom att helt enkelt låna upp 30 miljoner kr och investera dessa på börsen. Räntekostnaderna är 0,6 miljoner, och den förväntade avkastningen är 2,1 miljoner. Staten är därmed tillbaka på samma risk/avkastningsprofil som tidigare, dvs en riskabel inkomstström som i snitt uppgår till 2,1 miljoner kr (0,6 – 0,6 + 2,1). Därför bör staten vara indifferent mellan traditionell kapitalbeskattning och schablonbeskattning där schablonräntan är statslåneräntan. Om schablonräntan däremot sätts högre än statslåneräntan har staten fått en förbättrad position jämfört med tidigare. Anta att schablonräntan sätts till statslåneräntan ökad med en procentenhet. Staten får då skatteintäkter på 0,9 miljoner (100 miljoner × 0,03 × 0,3). Som tidigare kan den låna upp 30 miljoner och investera på börsen och får en förväntad avkastning om 2,1 miljoner. Utöver detta får den dock en riskfri avkastning om 0,3 miljoner (0,9 miljoner i skatteintäkter minus 0,6 miljoner i räntekostnader). Statens riskjusterade finansiella ställning har förbättrats.

Ränteläget

Om vi antar att avkastningen på aktiefonden alltid är 8% så blir skatten vid försäljning från ditt VP-konto alltid 2,4% om du sparar ett år i taget. Om ränteläget höjs kraftigt så att vi får en statslåneränta på 7% innebär det att ISK-skatten också blir 2,4% eftersom schablonräntan höjs med en procentenhet till 8%. Enligt finansiell teori bör dock avkastningen på börsen också bli högre om räntorna är högre. Man pratar om börsens riskpremie. Här verkar inte forskarna vara överens om den är konstant eller om börsen alltid förväntas ge samma avkastning. Hursomhelst lär ISK se sämre ut när ränteläget och ISK-skatten stiger.

Ny studie från tre andra forskare bekräftar Jacobs tes

I en ny artikel i samma tidning som ovan dyker tre forskare ännu djupare i frågan om ISK är skattegynnat. Med titeln “Är skatten på investeringssparkonton för låg?” kommer de fram till att:

“VP-konto tenderar att vara lika bra eller bättre ut skattesynpunkt. Ett ensidigt hävdande att ISK tydligt dominerar skattemässigt finner därför inget stöd när man antar en riskavert privatsparares perspektiv.“

Intervju med Jacob Lundberg

Vi fick ett samtal med nationalekonomen Jacob Lundberg, nu verksam som forskare på Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Vad tycker du om studien och slutsatserna som publicerades i Ekonomisk debatt i år som refererade till din text i samma tidning 6 år tidigare?

Det de kommer fram till är i linje med vad jag sagt tidigare. Skillnaden är att de tittar på fler aspekter, men kommer fram till samma slutsats: att ISK inte är skattegynnat.

Vad tycker du om Tidöpartiernas förslag om att skattebefria de första 300 tkr på ISK?

Det är inte vad jag hade gått fram med. Det skapar märkliga tröskeleffekter med en gräns på 300 tkr. Vi har generellt en platt skatt på kapitalinkomster och bör fortsätta så. Tidigare har det trixats med progressiva kapitalinkomstskatter på samma sätt som det görs för inkomst av tjänst. Det är ett bra system att ha strikt proportionellt. 

Vad skall man göra istället?

Jag hade hellre sett att man tar bort tillägget på en procentenhet på schablonräntan. Tidigare var det bara statslåneräntan som var basen för beräkning av ISK-skatten. Som jag skrev i min artikel är nog den teoretiskt mest korrekta konstruktionen att använda den riskfria räntan. 

Vad har du för andra synpunkter på skatterna?

Generellt tycker jag att kapitalinkomstskatterna bör sänkas. Oavsett om det är värdepapper, fastigheter eller annat man säljer så tycker jag att det skall vara samma beskattning. Nu är det ett sammelsurium av skattesatser som t.ex. 22% på fastigheter, 20% inom 3:12-reglerna, 21% för vissa avdrag och 30% för det övriga. Vi behöver harmonisera skattesatserna. När jag jobbade på Timbro lade vi fram ett förslag om “Framtidens skatter”. 15% var förslaget från oss då.

Nu höjs skatten på ISK vid årsskiftet. Hur skall man tänka som konsument, tycker du?

Jag tycker nog att man skall sitta still i båten. Det finns ingen stor skattefördel med ISK. Men den har ändå många fördelar. Det är ett enkelt system. Man slipper tänka på omkostnadsbelopp, när man plockar ut pengarna är det netto efter skatt och man slipper inlåsningseffekterna.

Hur gör du med dina egna pengar?

Jag har allt på ISK. Med ISK får man i förväntan en lägre skatt. Men man tar högre risk.

Tack för din tid Jacob!

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!