En statlig offentlig utredning har föreslagit nya 3:12-regler från januari 2026 som kommer underlätta för fåmansbolag. Vi går igenom vad det innebär för ditt företag.

Fåmansbolag har särskilda regler som avgör hur stor del av vinsterna som ägarna skall skatta för som inkomst av tjänst (50% i marginalskatt för dem som tjänar riktigt bra) och hur stor del som skall beskattas som kapitalinkomst (20% i skatt). Regleringen handlar om att sätta gränser för hur stor del av vinsten som får den ibland gynnsamma kapitalbeskattningen.

Den dåvarande rödgröna regeringen beslutade i maj 2022 att tillsätta en utredning med uppdraget att förenkla reglerna för kapitalvinst och utdelning från fåmansbolag. Efter valet justerade Tidöregeringen uppdraget för att reglerna inte bara skulle förenklas utan också innebära förbättringar, läs skattesänkningar.

Nyss kom resultatet från kommittén med den ganska beskrivande titeln: “Förenkla och förbättra”. 540 000 företagare och deras 400 000 företag berörs. Indirekt även deras 1,6 miljoner anställda.

Förslagen i korthet och vad de innebär

Betänkandet lyfter fram några saker som förenklar och förbättrar för företagarna:

• En ny modell för beräkning av gränsbeloppet för utdelningsutrymmet införs. I korthet kan man säga att inslagen av krångliga beräkningar och gränsvärden fasas ut till förmån för mer schablonmässiga gränsvärden. Istället för att välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln kommer alla omfattas av en och samma regel. Den tidigare förenklingsregeln innebar att man fick 2,75 inkomstbasbelopp, cirka 210 000 kronor, per år i utdelningsutrymme. Nu höjs det till 4 inkomstbasbelopp, eller cirka 305 000 kronor. Ovanpå det får man också tillgodoräkna sig halva lönesumman över 8 inkomstbasbelopp, cirka 610 000 kronor, vilket känns igen från huvudregeln. För den som tar ut lön på brytpunkten till statlig skatt (vilket vi rekommenderar för de flesta) innebär detta ingen större skillnad i utdelningsutrymme.
• Uppräkningen (förräntningen) av sparat utdelningsutrymme tas bort. Alltså kommer argumentet för att nyttja utdelningsutrymmet öka. Alternativet att spara och förvalta eget kapital i företaget i till exempel en kapitalförsäkring riskerar annars leda till att kapitalet “växer ifrån” utdelningsutrymmet.
• Ett gemensamt takbelopp för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst.
• Syskonkretsen ska inte längre betraktas som närstående och därför inte påverka en delägares beskattning.
• Karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år. Det här innebär att 5:25-regeln, dvs den som har bråttom att få ut pengar ur sitt bolag nu bara behöver vänta 4 år på att få ut allt kapital till 25% skatt och det blir dags att börja prata om 4:25 regeln istället.

Frågor till nationalekonomen Jacob Lundberg

Jacob Lundberg är nationalekonom, verksam som forskare på Institutet för näringslivsforskning (IFN) och arbetade på Finansdepartementet under tiden för tilläggsdirektivet. Vi passade på att ställa några frågor:

Är ovanstående en bra sammanfattning av förslagen för en vanlig enmanskonsult som driver aktiebolag?

Ja, det tycker jag. Höjningen av schablonbeloppet lär märkas för många, särskilt för de som har inkomst från en vanlig anställning utöver fåmansbolaget. Då har man kanske inte så stort löneunderlag i bolaget och kommer att få större utdelningsutrymme med förslaget.

Finns det något en fåmansföretagare kan göra redan idag för att förbereda sig för ändringarna eller går det lika bra att vänta tills de implementeras i januari 2026?

Inte som jag kan se på rak arm, men det bör man prata med sin skatterådgivare om.

Vad tycker du om förslagen?

Det är skickligt av utredningen att komma med ett förslag som påtagligt förenklar detta ökänt krångliga regelverk – administrationskostnaderna beräknas minska med en tredjedel. Samtidigt innebär utredningen en fortsättning på det lappande och lagande som vi har sett i skattesystemet de senaste decennierna.

Vilka andra ändringar hade du hellre sett?

3:12-reglerna finns till på grund av den stora skillnaden mellan skatt på kapitalinkomster och på höga arbetsinkomster. Jag tror att det behöver finnas en sådan skillnad och att någon typ av 3:12-regler är nödvändiga, men om marginalskatterna på arbete sänktes skulle skillnaden minska och 3:12-reglerna hade nog kunnat bli ännu enklare. Jag tror också att det hade varit bra att sänka skattesatserna på kapitalinkomster utanför 3:12-reglerna, för att få ett mer likformigt skattesystem.

Mer om 3:12-reglerna finns att läsa i kapitel 14 i din bok “Allt du behöver veta om skatter”. Kommer de här förslagen innebära att du behöver göra ändringar i nästa upplaga?

Ja, men inga stora förändringar. Principiellt kommer 3:12-reglerna att ha samma struktur som de haft sedan den stora reformen 2006, när Magdalena Andersson var ansvarig statssekreterare: schablonbelopp för de mindre bolagen och lönesummeregel för de större bolagen.

Tack för din tid Jacob!

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!