Finansinspektionen fortsätter med sin årliga konsumentskyddsrapport som lyfter fram fyra problemområden för konsumenterna. En sak har tagits upp i alla 18 år i rad. Gissa vad?

Vi vill inte förstöra det roliga för dig så börja med att kika igenom nedanstående film.

Konsumentskyddsrapporten

Varje år släpper Finansinspektionen en konsumentskyddsrapport som i år redogör för:

• myndighetens fyra prioriterade områden för året
• återrapportering av myndighetens arbete förra året
• planerade åtgärder under innevarande år och
• önskemål om nya regler.

Samma problem med säljare 18 år i rad

Årets rapport kom i maj och tar för 18:e (!) året i rad upp problemen med intressekonflikter inom rådgivning. Med myndighetens egna ord:

“Konsumenterna behöver ett starkare skydd vid finansiell rådgivning. Vi ser att rådgivare ibland belönas med höga provisioner när de säljer produkter som kan vara både dyra och olämpliga, vilket leder till intressekonflikter. Vi vill därför se en statlig utredning som bland annat tar fram förslag på åtgärder som kan motverka intressekonflikter på sparmarknaden.”

Ända sedan vi startade Småspararguiden som en opinionsbildande blogg för 11 år sedan har vi tjatat om att “Din personliga bankman är en säljare”. Finansinspektionen var alltså sju år före oss med att börja uppmärksamma problemet.

Vad betyder “intressekonflikter”?

Nästan alla som kallar sig “rådgivare” är egentligen säljare. Det Finansinspektionen menar med intressekonflikter är i huvudsak:

1. “Rådgivaren” säljer sitt eget bolags produkter. Oftast dyra fonder. Här finns storbankerna som tjänar 5 miljarder per år på sina dyra och dåliga kassakofonder, pensionsbolag och försäkringsförmedlare som Söderberg & Partners med sina proaktiv-fonder som brukar toppa vår skitlista.
2. “Rådgivare” och banker som visserligen inte säljer egna fonder, men som får provision på de fonder som de säljer vilket gör att de tjänar mycket mer pengar om du köper en dyr fond än om du köper en billig. Storbanker, pensionsbolag och försäkringsförmedlare tjänar pengar så här också. Det gör även många “fristående” “rådgivare”. Även nätbanker som Avanza och Nordnet, som vi ofta rekommenderar för att de ändå är bättre än alternativen, tjänar mer pengar om du väljer en dyr fond.

Om du vill ha riktig rådgivning från någon som säljer rådgivning och inte fonder har vi en lista över oberoende rådgivare här.

Andra problem

Myndigheten tar i rapporten också upp problem med:

• Finansiellt utanförskap som till exempel utgörs av att konsumenter av olika skäl nekas betalkonto eller att den finansiella kunskapen är så låg att de inte kan fatta välgrundade beslut om sin ekonomi.
• Bedrägerier kopplade till finansiella tjänster är ett stort samhällsproblem. “Genom så kallad social manipulation luras konsumenter att investera pengar i något som de tror är säkert och lönsamt. Istället går pengarna rakt ner i bedragarnas fickor. Vid andra typer av bedrägerier kan konsumenter luras att föra över pengar till ett konto, genom att logga in med bank-id. Bedragarna kan till exempel låtsas att de ringer från konsumentens bank eller från en myndighet. Ofta går stora belopp förlorade. Förutom att de drabbade lider ekonomisk skada, mår många dåligt och skäms för att de har blivit lurade.”, skriver myndigheten i rapporten.
• Olämpliga spar- och försäkringsprodukter har förekommit minst lika länge som problemet med säljare som låtsas vara rådgivare. Det kan handla om investeringsprodukter som är komplexa, onödiga, dyra och mycket volatila.
• Osund kreditgivning är ett problem som ökat när räntan och inflationen stigit. Fler har lånat till konsumtion, dvs att banker lånar ut pengar för lättvindigt. Två banker, Svea Bank och Resurs Bank, fick under 2023 anmärkningar och sanktionsavgifter för brister i sina respektive hanteringar. De överklagade besluten och deras ärenden ligger nu i Kammarrätten.

Nya regler behövs

Finansinspektionen föreslår några åtgärder för att tackla problemen.

• Svårare för e-handlare att erbjuda krediter vid köp
• Lagkrav på prövning innan banken nekar betalkonto
• Nationellt skuldregister som ger kreditgivare helhetsbild över konsumentens skulder
• Förbättra modellen för ränteskillnadsersättning som träder in när konsumenter avslutar bunda bolån
• Statistik över hushållens tillgångar och skulder för att bättre kunna utvärdera effekter av makrotillsynsåtgärder
• En statlig utredning för att kartlägga intressekonflikter på sparandemarknaden (något de redan föreslagit)

Småspararguidens kritik mot Finansinspektionen

Svenska konsumenter förlorar årligen miljardbelopp på överprissatta sparprodukter. En del av problemet är försäljningen av strukturerade produkter, vilket myndigheten också nämner i konsumentskyddsrapporten. I en sampublicering mellan Småspararguiden och Affärsvärlden kunde vi visa att Finansinspektionen vid sin granskning av Svensk Värdepappersservice sett att bolaget i vissa fall tagit ut avgifter nära häften av det investerade kapitalet och totalt tjänat 300 miljoner kronor om året på produkter som i princip är onödiga för konsumenter.

Enligt vår uppfattning har myndigheten de juridiska verktygen att sätta stopp för verksamheten, men undersökningen lämnades utan varken sanktion eller anmärkning. För det riktade vi kritik mot Finansinspektionen: “Småspararguidens mest rimliga tolkning är alltså att FI anför ganska irrelevanta argument som skäl till att inte slå ner på affärsmetoder som exempelvis [ovan nämnda]. Detta trots att det rimligen borde finnas stöd i lagen för att stävja sparprodukter som säljs in i strid med god rådgivningssed.”

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!