Finansinspektionen (FI) och Svenska försäkringsförmedlares förening (SFM) föreslog i förra veckan i ett brev till regeringen att det behöver tillsättas en utredning för en bättre sparmarknad med ett starkt konsumentskydd. Ett bra initiativ, men läser man brevskrivarnas pressmeddelanden framgår att de egentligen har olika agendor. Ungefär som om Jägareförbundet och Naturskyddsföreningen skulle skriva ihop ett utredningsförslag gällande vargstammen.

Höga avgifter, intressekonflikter och olämpliga sparprodukter är ett problem för konsumenterna. Det har vi i Småspararguiden tjatat om i tio år. Det har också Finansinspektionen lyft i sin årliga konsumentskyddsrapport i 17 år i rad.

FI och SFM skriver brev till regeringen

I förra veckan kom ännu ett rop på hjälp från lagstiftarna när myndigheten tillsammans med SFM skickade ett brev till regeringen med önskemål om en statlig utredning kring distribution av sparprodukter och provisioner.

– Våra kartläggningar visar att vissa förbättringar har skett vad gäller risken att konsumenter erbjuds olämpliga spar- och investeringsprodukter. Men vi ser att flera utmaningar kvarstår. Det handlar bland annat om i vilken utsträckning provisioner innebär intressekonflikter. Det skulle vi vilja att en utredning tittar närmare på, och lämnar förslag på hur problem kopplat till detta kan motverkas, skrev Daniel Barr, generaldirektör på FI, i pressmeddelandet.

Problemen som lyfts i brevet är alltså inget nytt utan ett eko av vad myndigheten sagt i alla år. 

SFM är en branschorganisation för förmedlare, inte för konsumenterna

Det som är nytt är att brevet skrevs tillsammans med SFM, en branschorganisation som primärt verkar för försäkringsförmedlarnas intressen. Det gör de genom att försöka förbättra konkurrensen med bankernas distribution och att behålla provisionsmodellen som 99 procent av förmedlarna livnärde sig på vid Finansinspektionens undersökning 2012. 

– Om ett provisionsförbud skulle införas innebär det att statsmakterna överlåter ansvaret för rådgivning till de fyra stora bankkoncernerna, utan konkurrens, och de stora förlorarna blir som sagt konsumenterna, skrev SFM:s dåvarande VD Karin Lindblad i en debattartikel i Svd 2016.

– För dem som behöver, och vill ha, hjälp av försäkringsförmedlare är det viktigt att kostnaden inte ska vara avskräckande. […] Detta är för den enskilde konsumenten långt viktigare än att motverka provision — och därmed i praktiken motverka att människor med vanliga inkomster kan söka rådgivning, skrev också SFM:s ordförande Gunnar Hökmark i en artikel 2021.

– En bransch som inte sanerar sig själv behöver regleras, skrev Pensionsmyndighetens kommunikatör/pensionsexpert Monica Zettervall på Linkedin, och syftade på FI:s rapport med titeln “Finansiella produkter med hög risk erbjuds konsumenter”. När FI:s generaldirektör Daniel Barr gillade inlägget fick det SFM att skriva ett argt brev och kalla till möte.

FI och SFM har alltså haft helt olika uppfattningar i frågan om provisioner. En utmaning med det provisionsförbud som FI velat ha sedan 2011 är att bankernas försäljning av egna dyra sparprodukter inte träffas. Det har SFM helt rätt i. Till skillnad från exempelvis bilförsäljare, åtnjuter banker fortfarande ett alldeles för högt förtroende gällande rådgivning hos konsumenter. Storbankerna drar till exempel in 4,8 miljarder kronor per år i avgifter bara genom försäljning av sina egna kassako-fonder som samtliga underpresterar mot sina jämförelseindex.

Men lösningen på bankernas partiska rådgivning kan inte vara att även låta försäkringsförmedlare styra in konsumenter i dyra produkter i någon form av konkurrensneutralitetsiver. Lösningen måste vara att underlätta för bankrådgivare och förmedlare att ställa om till en oberoende modell utan skadliga provisioner och utan försäljning av egna överprissatta produkter.

SFM hävdar ofta att konkurrensen skall bli lösningen på problemen på rådgivningsmarknaden. Det finns såvitt vi vet inga belägg för det. Snarare är det först när vi får ny lagstiftning, eller när myndigheterna träder in och sanktionerar oseriösa bolag, som bolagen ändrar på sig till det bättre.

Lika goda kålsupare

Söderberg & Partners och Max Matthiessen är de tyngsta medlemmarna i SFM och har i åtta års tid tillsammans med storbankerna varit med på Småspararguidens årliga lista över branschens värsta skitprodukter. Söderberg & Partners Proaktiv-fonder och Max Matthiessens Ruth-fonder förvaltade efter förra årsskiftet tillsammans 118 miljarder kronor och tog ut 1,9 miljarder kronor i avgifter. Det här är bara ett annat symtom på samma sjukdom som heter intressekonflikter.

Om SFM på allvar vill stärka konsumentskyddet kan de börja med att tvinga sina medlemsföretag att avveckla egna sparprodukter för att undanröja sina egna intressekonflikter.

Samma brev, olika pressmeddelanden, olika agendor

Finansinspektionen och SFM har på sina hemsidor publicerat varsina pressmeddelanden som presenterar brevet till regeringen.

Finansinspektionens huvudteman är intressekonflikter, komplexa produkter och höga avgifter:

• “Utredningen bör bland annat kartlägga i vilken utsträckning det förekommer intressekonflikter på sparmarknaden och föreslå hur intressekonflikter kan motverkas.”
• “Till exempel möter svenska konsumenter ett förhållandevis stort utbud av olika investeringsprodukter, som ibland är komplexa och alltför dyra.”
• “Dessutom förväntas svenska konsumenter också fatta många viktiga finansiella beslut, både om tjänstepension och annat sparande. Då är det viktigt att kundens behov står i centrum, inte vad företagen tjänar mest på.”

Småspararguidens nedkortning av FI:s pressmeddelande

SFM nämner i sin text inget om avgifter eller intressekonflikter, men nämner ordet “konkurrens” fem gånger. Istället läggs fokus på att kunna dra avgifter ur spararnas försäkringar. Något sammanfattat lyfts det fram att det behövs:

• En främjad konkurrens, fortsatt tillgång till rådgivning och ett högt konsumentskydd.
• Bättre förutsättningar för rådgivning genom nya former av konkurrensneutrala ersättningsmodeller.
• En konkurrensneutralitet mellan försäkringsföretags egen distribution och försäkringsförmedlare vad gäller möjligheten att arvodera för rådgivning och distribution genom exempelvis ett avgiftsuttag ur pensionsförsäkringen

Småspararguidens sammanfattning av SFM:s pressmeddelande

De väljer att lyfta fram helt olika saker ur brevet trots att de skrivit samma brev ihop, vilket vittnar om deras olika agendor. För oss förefaller det märkligt att Finansinspektionen väljer att skriva brevet till regeringen och beklaga sig över svagt konsumentskydd när en stor del av problemen kommer från de medlemmar i SFM som är med och skriver brevet och som uppenbarligen är intresserade av andra saker. Kanske är det en taktik från myndigheten att öka chansen att en utredning faktiskt blir av.

Oberoende rådgivning verkar vara myndighetens lösning

– Slutligen bör utredningen kartlägga omfattningen av oberoende rådgivning och om förutsättningarna för sådan rådgivning bör stärkas, avslutar FI och SFM i brevet till regeringen.

Det ger en strimma av hopp om att vi i framtiden kan pensionera Småspararguidens första budord: Din personliga bankman är en säljare. Vem Finansinspektionen än skriver brev tillsammans med så tror vi att en statlig utredning vore bra för att gå till botten med problemen.

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!