Nyligen kom beskedet att regeringen vill pausa uppräkningen för statlig inkomstskatt. Som väntat är vänstern glada och delar av högern arga, men det vi saknar i nyhetsrapporteringen är att den indexerade höjningen hade lett till att många färre skulle betala statlig inkomstskatt. Sättet att räkna upp brytpunkten är inte anpassad till ett scenario där inflationen är mycket högre än löneutvecklingen.

Så funkar brytpunkten för statlig inkomstskatt

Statlig inkomstskatt på 20% betalar man idag – och efter senaste beslutet även nästa år – på inkomster som överstiger 51 158 kr/månad*. Med en lön på 52 158 kr/månad betalar du alltså 20% på den sista tusenlappen, vilket blir 200 kr i statlig inkomstskatt per månad. Skatt till kommun och landsting fortsätter du att betala som vanligt vilket gör att din marginalskatt, skatten på den sista tusenlappen, höjs från cirka 30% till cirka 50% när du passerar den gränsen. En höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt innebär därför att alla med hög inkomst betalar lite mindre i skatt och att färre betalar den statliga inkomstskatten.

Uppräkningen funkar inte just nu

Om inte riksdagen fattar beslut om annat höjs brytpunkten för statlig inkomstskatt automatiskt varje år med inflationen (KPI) + 2 procentenheter. I normala ekonomiska tider brukar det vara ungefär vad den svenska genomsnittslönen höjs med vilket bör innebära att ungefär lika stor andel av löntagarna betalar den statliga inkomstskatten. Som det ser ut just nu är inflationen dock mycket större än löneökningarna vilket innebär att effekten istället skulle ha blivit att många färre skulle betala statlig inkomstskatt. 

Vi är för dåliga på vår politiska historia för att veta hur politikerna tänkte när man beslutade om uppräkningen, men en kvalificerad gissning är att man just tänkte att ungefär lika många ska betala statlig inkomstskatt från år till år och att intäkterna ska utgöra ungefär lika stor del av statsbudgeten. Om det var tanken kan man säga att den automatiska uppräkningen inte längre fungerar och vi gissar att det var en anledning till att regeringen valde att pausa uppräkningen. 

Höginkomsttagarna fick rejäl skattesänkning ifjol

Vad som också kan vara bra att känna till är att ifjol genomfördes den automatiska uppjusteringen när brytpunkten för statlig inkomstskatt höjdes från 46 242 kr/månad till 51 158 kr/månad. Det är en höjning på 10,6% samtidigt som de svenska lönerna 2022 bara ökade med 3,2%**. Svenskarnas löneförhöjning förväntas inte bli några 10% i år så trots pausandet av uppräkningen så kommer skattesystemet 2024 knappast vara sämre för höginkomsttagare än vad det var 2022. Det var snarare så att 2023 var ovanligt förmånligt. Det här går att läsa i finansdepartementets promemoria:

Andelen skattskyldiga som år 2023 betalar statlig inkomstskatt uppskattas till 11 procent, vilket är den lägsta andelen sedan skatten infördes 1991. Med en pausad uppräkning uppskattas andelen i stället uppgå till 13 procent, vilket är den näst lägsta nivån sedan införandet. Nivån är mer jämförbar med andelarna på 13–18 procent som har varit gällande under de senaste 20 åren. Om skiktgränsen hade räknats upp enligt gällande regelverk uppskattas andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt uppgå till ca 9 procent 2024.

Höja eller sänka skatten?

I det här inlägget kommer vi ovanligt nära skattepolitik och vill passa på att påpeka att vi som driver Småspararguiden.se inte har några åsikter om huruvida skatterna ska höjas eller sänkas. Vare sig för låg-, medel- eller höginkomsttagare. Man kan absolut ha åsikten att man borde sänka skatten för höginkomsttagare och det finns rentav nationalekonomer som hävdar att det inte kostar så mycket som det ser ut eftersom en skattesänkning också leder till att fler jobbar mer. I så fall hade det förstås varit bättre att inte pausa indexeringen. 

Det vi däremot har åsikter om är att skattesystemet ska vara begripligt och konsekvent. Då vore det bättre med en indexuppräkning som varken får vänsterpartiet eller timbro att jubla. Uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt åstadkommer precis det i normala ekonomiska tider, men misslyckas helt just nu. 

* Egentligen är det inkomsten på hela kalenderåret som avgör och inte månadsinkomst, men eftersom vi och andra är vana att tänka månadslön när vi jämför lön anger vi brytpunkten i kr/månad.
** Källa SCB https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och-arbetskostnader/lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/pong/tabell-och-diagram/loneutveckling/

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!