I denna del 11 av vår granskning av Allra kan vi avslöja att mjölkandet av kunderna inte bara skett via Sverige och Dubai, utan (förmodligen) även via Malta under 2015. Den här gången handlar det om intressekonflikter på en ny nivå där 138 Mkr slussats vidare rakt ner i Allra-gängets privata fickor. Efter denna genomgång kan vi summera den totala mjölkningen från Allras sparare till 575 Mkr.
Vad har hänt i Allra-skandalen?
Pensionsbolaget Allra förvaltade fram till i våras 18 miljarder kronor i PPM-systemet. Efter granskning från Småspararguiden och SvD polisanmälde revisorerna och Pensionsmyndigheten Allra. Företrädarna utreds nu av Ekobrottsmyndigheten för grov trolöshet mot huvudman, dvs för att med uppsåt ha berikat sig själva på spararnas bekostnad. Detta redogjorde vi för under året i följande tre blogginlägg:
- 242 Mkr under 2012 via kompisarna på Oak Capital,
- 88 Mkr via sitt egna dotterbolag i Dubai i december 2015 och
- 107 Mkr via samma bolag när de fortsatte under 2016.
När vi för ett par veckor sedan inledde vår granskning av Solidar såg vi anledning att titta vidare även på Allras affärer i perioden mellan våra tidigare granskningar. Låt oss därför gå tillbaka till år 2014.
Allra köpte konkurrenten Prognosia
Efter de brottsmisstänkta affärerna med kompisarna på Oak Capital var Allra under Finansinspektionens lupp. Allras fonder fanns i Sverige och det var knappast läge att fortsätta mjölka spararna samtidigt som myndigheterna bedrev ett omfattande tillsynsärende. Allra riktade förmodligen därför blickarna till konkurrenten Prognosia som hade sina fonder placerade i Luxemburg. Under 2014 tog Allra över Prognosias verksamhet och fick på köpet med sig deras fonder.
Detta innebar att Allra i ett slag nästan fördubblade hur mycket pengar de förvaltade åt kunderna.
Samtidigt förbereds fuffens på Malta 2014
Våren 2014 startade företrädarna för de två ökända pensionsbjässarna Allra och Solidar följande gemensamma bolagsstruktur på Malta:
DS Platforms är ett värdepappersbolag och kan därmed agera mellanhand i finansiella affärer. Likheten mellan DS Platforms, Oak Capital och Allra Dubai är slående. Genom denna konstruktion hade man alltså möjlighet att göra affärer på uppdrag av fonderna till saftiga överpriser.
I del 10 av vår granskning och genom Sveriges Radio redogjorde vi nyligen för hur Maltastrukturen användes av Solidars fonder för att mjölka spararna på 35 Mkr under 2016. Vi backar nu bandet till 2015 och går igenom dokumenten från Malta.
Maltastrukturen gör enorma vinster redan 2015
Under de två första brutna verksamhetsåren i DS Platforms görs intäkter på 68,9 Mkr och 69,2 Mkr, dvs totalt 138 Mkr. Intäktsslaget är “commissions”, dvs detsamma som i Oak Capital. Vinstmarginalen är häpnadsväckande 93% och bör ställas i relation till bankernas 20-40%. Liknande marginaler uppstod i Oak Capital 2012, då 74%.
Anmärkningsvärt är också att dessa intäkter görs med enbart 3-4 anställda. Vilken annan verksamhet lyckas göra vinster på 15-20 Mkr per anställd?
Det är inte fult att tjäna pengar, men vi ser tydliga tecken på ett bekant upplägg. Har dessa pengar mjölkats från någon fond? För att ta reda på det behöver vi undersöka var pengarna tar vägen.
Hemligt aktieägaravtal styr pengarna till Allra-gänget
Vinsterna i DS Platforms skickas nedåt i bolagsstrukturen till DS Holding i form av två utdelningar.
I nästa steg händer något märkligt. Trots att Allra-gänget i Supero Holding bara äger 37,5% så får de 75% av pengarna. Förklaringen hittar vi i det finstilta i årsredovisningen för Supero Holding LTD. Det finns ett aktieägaravtal som ser till att utdelningar kan styras godtyckligt istället för att fördelas enligt ägandet.
Resterande 25% går som tänkt till Klas Hellman i Roan Holding. Enligt källor beror det på att han varit hjärnan bakom upplägget, något som bekräftas av att han är delaktig i grundandet av alla fem bolag och signerar alla dokument. Roland Johansson i Sustainable Holding verkade inte ha rätt till några pengar i början, men 2016 var det precis tvärt om. Då fick hans bolag ta del av hela vinsten.
Vad är det Allra-gänget gör under 2015 som motiverar att de tar del av vinsterna men inte företrädarna för Solidar? Vi behöver inte gå längre tillbaka än vår granskning av Solidar för att hitta svaret. Under 2015 hade Solidar sina fonder uppknutna i en dyr och kritiserad struktur på Irland som SvD nyligen har nystat i. Allras fonder hade däremot flyttat till Luxemburg och gjort gemensam sak med Prognosia. Det krävs inte någon avancerad slutledningsförmåga för att se mönstret. Malta-strukturen har förmodligen haft till syfte att mjölka Allra-fonderna på pengar under 2015. Således dags att gräva i fonderna efter fler komplicerade instrument…
Allra stressköper certifikat till Prognosias fonder
Via Finansinspektionen och analysföretaget Morningstar har vi fått åtkomst till detaljerade listor över fondernas historiska innehav. Våra misstankar besannades när vi hittade ett komplext certifikat i Prognosias fonder, inköpt under februari 2015 och tillverkat av investmentbanken Goldman Sachs.
Certifikatet återfinns i båda fonderna Prognosia Galaxy och Prognosia Supernova. 300 andelar i vardera av de totala 600 som tillverkats. Certifikatet förefaller alltså vara särskilt framtaget för Allras fonder och detta bekräftas när vi frågar börsen i Luxemburg som medger att det aldrig skett någon annan handel i det på marknaden. Totalt inköpspris var c:a 400 Mkr. En intressant detalj är att certifikatet tillverkades 20 februari, Allra fick inflytande över vad Prognosias fonder kunde investera i 25 februari och instrumentet låg sedan i fonderna 28 februari.
Marknadsvärdet hade vid månadsskiftet sjunkit till 342 Mkr, dvs tappat 15%.
Det är uppenbart att det gått fort och att inköpet är en effekt av att Allra tagit över verksamheten i Prognosia. Resten av portföljen är nämligen i princip oförändrad. I juli 2015 slår Allra ihop sina fonder med Prognosias fonder. Certifikatet följer med till fonderna Allra Lagom och Allra Modig.
Ytterligare två certifikat köps in under hösten
- I oktober köpte Allra in ytterligare ett certifikat från investmentbanken Notenstein Finance på Guernsey. Fonderna Allra Lagom och Allra Modig köpte in 133 respektive 47 andelar med totalt värde 312 Mkr i slutet av månaden.
- I december gjorde de samma sak en gång till. Den här gången ett certifikat från investmentbanken Royal Bank of Canada. 57 och 19 st andelar med totalt värde 164 Mkr i slutet av månaden.
Certifikatens värdeutveckling: -76%
Allra har tidigare i media försvarat sina komplexa investeringar med att “de har gett god avkastning till spararna”. Instrumentet som köptes via dotterbolaget i Dubai 2015 skall enligt Allra t.ex. ha gett spararna 30% avkastning. Som finansexperter skakar vi bara på huvudet och konstaterar att det är som att vara mallig för att man haft turen att skrapa hem en vinst på Triss. Den här typen av placeringar är oerhört oförutsägbara och naturligtvis var Allra snabba på att kommentera tillfällen där det gått bra. För att få lite perspektiv på hur riskabla dessa investeringar är har vi gått igenom utvecklingen för de tre certifikaten från 2015:
- Certifikatet från Goldman: gick ned från 342 Mkr till 14 Mkr vid halvårsrapporten 2016, dvs tappade 96%.
- Certifikatet från Notenstein: gick ned från 312 Mkr till 96,6 Mkr innan den avvecklades i januari 2016, dvs tappade 69%.
- Certifikatet från Royal bank of Canada: gick ned från 164 Mkr till 85 Mkr vid halvårsrapporten 2016, dvs tappade 48%.
Totalt har Allras affärer i dessa tre certifikat förlorat 622 Mkr vilket inneburit c:a 2-3% sämre avkastning i fonderna. Småspararguiden ser inget annat skäl till detta än att investeringarna har extremt hög risk. Det är inte bara den förmodade mjölkningen som gjort att avkastningen i Allras fonder varit dålig. Själva investeringarna har också gått uselt.
Hur vet vi att de (förmodligen) handlat via Malta?
Även om allt pekar på att Allras fonder handlat dessa instrument via Malta så har vi inte sett själva transaktionskvittona. Vi redogör istället för våra indicier:
- Allra-gänget får 75% av intäkterna från Maltabolagen under samma period som de handlade certifikaten.
- DS Platforms gör en märklig manöver i sin redovisning när de väljer att förlänga sitt första räkenskap år till att sluta 2015-03-31 istället för 2014-12-31. Utöver ett sätt att förvilla den som försöker granska verksamheten så är det suspekt av den enkla anledningen att man på så sätt lyckas flytta intäkterna från köpet av det första certifikatet i februari till det första räkenskapsåret. Det innebär att de stora intäkterna i bolaget delas upp på två år. Det blir sedan ännu mer suspekt när de efteråt byter tillbaka till vanligt räkenskapsår genom att låta år två vara april-december 2015. Exakt samma manöver gjordes i Oak Capital under 2012.
- DS Platforms genererar 68,9 Mkr det första året. Beloppet ligger nära den värdeförändring som vi ser i certifikatet från Goldman. Det stämmer också väl med det avgiftsuttag vi sett tidigare på c:a 15%.
- Under andra räkenskapsåret var intäkten 69,2 Mkr. Vi kan inte se exakt vad de två certifikaten handlades för men avgiftsuttaget ligger också här nära 15%.
- Om Allra inte handlat via Malta, hur har då 3-4 anställda lyckats skapa dessa enorma intäkter och vinstmarginaler?
- Allra kommer igång med sin verksamhet i Dubai sent i december 2015 enligt uppgifter från Pensionsmyndighetens polisanmälan. De två första certifikaten kan alltså omöjligt ha handlats via Dubai. Det tredje kan ha handlats via Dubai men det talar emot punkten ovan.
- På krishanteringssidan Allra inifrån försöker bolaget besvara SvD:s artikel om kopplingar mellan Allra och Maltabolagen. Lusläser man texten hittar man ett avslöjande politikersvar:
“Allras fonder har inte haft någon relation med holdingbolaget” (DS Holding). Det är förvisso ingen lögn men det svarar heller inte på den egentliga frågan om Allra har haft en relation med värdepappersbolaget (DS Platforms), vilket vi misstänker starkt.
Malta, ett känsligt ämne för Ernstberger?
Alexander Ernstberger har varit generös med intervjuer och vi har talats vid på telefon flera gånger under året. När vi nu ber om att få ställa frågor om Malta-bolaget vägrar han dock att svara. Intressant är också att han refererar till detta som en “privat investering” som “inte har någonting med Allra att göra”. Det verkar som att affärerna på Malta är ett mycket känsligt ämne. Om våra misstankar stämmer innebär det en helt ny nivå i Allra-skandalen där pengar slussats från pensionsspararnas fickor till Allra-gängets privata fickor, utan att passera moderbolaget eller någon tredje part. Frågan är om det går att föreställa sig en situation med större intressekonflikter?
Totala beloppet nu uppe i 575 Mkr
Genom att summera beloppen i vår granskningsserie konstaterar vi att 575 Mkr av pensionsspararnas pengar förmodligen har mjölkats via tre olika upplägg.
- 2012, via Oak Capital
- 2015, via DS Platforms
- 2015-2016, via Allra Dubai
Har du eller någon närstående haft Allras fonder?
Allras fonder och kunder har sålts vidare till Ålandsbanken. Medioker förvaltning med höga avgifter. Byt istället till statliga AP7 Såfa!
Detta är del 11 av vår granskning av Allra. Se också:
- Del 1: Allra, ett ruttet finansbolag med naiva kändisar
- Del 2: Så mjölkar Allra (förmodligen) sina fonder på miljonbelopp
- Del 3: Anonym källa bekräftar: Allra mjölkade sina fonder på minst 120 Mkr redan 2012
- Del 4: Sveriges dyraste villaköp 2016; en skum uppgörelse mellan pensionsgamar?
- Del 5: Allra bemöter Småspararguidens granskning med rökridåer
- Del 6: Allras VD bekräftar de kritiserade affärerna med Oak Capital
- Del 7: Finansinspektionens register bekräftar misstankarna om Allra
- Del 8: Pensionsmyndigheten kastar ut och polisanmäler skurkarna i Allra
- Del 9: Allras årsredovisning för 2016 färdig – mjölkade ytterligare 107 Mkr från spararna
- Del 10: Solidar härmade Allra 2016, mjölkade sina fonder på c:a 35 Mkr
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!