Vi har nyligen skrivit en rad artiklar om hur du ska tänka runt din boendeekonomi. Här sammanfattar vi våra råd i en steg-för-steg guide för dig som funderar på hur du ska bo framöver.
Steg 1: Hur länge vill du bo kvar?
Börja med att fundera över ditt tidsperspektiv. Hur länge tror du att du vill bo kvar i samma stad? När behöver du ett större boende eller klarar dig med ett mindre?
Ju mer osäker du är och ju kortare tidsperspektiv du har desto mer talar för att hyra.
Att köpa en bostad har en del engångskostnader. Mäklararvode, eventuell homestyling, pantbrev om du behöver låna och det nuvarande inte räcker och stämpelskatt om du köper villa eller radhus (en bostadsrätt). Flyttar du igen efter ett par år blir det här dyrt per månad.
Steg 2: Ta på investerarhatten
Om du överväger att köpa din bostad är det dags att ta på dig investerarhatten. Låtsas att du istället skulle köpa bostaden för att hyra ut till någon annan (men någon som du är helt säker på betalar hyran och sköter sig på andra vis). Vilken hyra skulle du ta ut för att det ska bli en bra investering?
Vill du inte tänka så mycket kan du räkna med att du vill att hyresgästen betalar alla utgifter för bostaden, en avsättning till underhåll på 1,5% samt ytterligare 5% av bostadens värde i kapitalkostnad. 5% kommer ur en 10-årig bolåneränta + 1,5% vilket blir ca 5% när vi skriver det här.
Det här blir relevant både om du ska jämföra med att bo i hyresrätt och om du ska jämföra olika dyra bostäder.
I den här artikeln förklarar vi hur vi kommer fram till den här kapitalkostnaden.
Steg 3: Räkna ut månadskostnaden
När du vet kapitalkostnaden för ett eventuellt bostadsköp är det dags att summera månadskostnaden för dina olika alternativ.
Ett misstag många gör är att göra två helt separata beräkningar. Den första är hur dyr bostad de har råd att köpa i bemärkelsen “vad räcker handpenningen till och hur mycket pengar vill banken låna ut”. Den andra är “vad blir mina utgifter varje månad” där man inte räknar med hela kapitalkostnaden, avsättning till underhåll och engångskostnader som mäklararvode och stämpelskatt.
Vi får vår lön varje månad och är vana vid att tänka månadskostnader när det gäller busskort och matbudget, så det är jättebra att även räkna om alla boendekostnader till månadskostnad. Det är dock viktigt att räkna in allt så att du fångar de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna och inte bara tittar på utgifterna en normalmånad.
Steg 4: Vad blir du glad av?
I det här steget är det viktiga att jämföra med andra saker du kan använda pengarna till. Vill du gärna bo centralt, ha ett stort vardagsrum så att du kan bjuda många på fest eller ha ett separat rum för din hobby är det absolut bra skäl för att köpa en dyrare bostad. Men du ska också jämföra det med hur mycket mer du kan resa, äta god mat eller bygga upp ett sparkapital som ger dig frihet i framtiden.
En spaning är att en del betalar väldigt mycket för sina bostadsdrömmar. Drömmer du till exempel om att kunna ordna stora fester kan det mycket väl vara så att det är billigare att hyra en lokal inklusive catering 2 gånger per år än att köpa en bostad med ett jättestort vardagsrum. Det kanske ändå inte är samma sak, men värt att fundera över.
Drömmer du om att ha ett helt rum för din hobby kan du också fundera på hur mycket den här hobbyn är värd för dig jämfört med andra roliga saker att göra. Vika origami är i de flesta fall en hyggligt billig hobby, men behöver du ett helt rum för att vika i lugn och ro och få plats med dina verk kan det bli dyrare än att gå på fotboll eller gå på halvdyra restauranger.
För en del är det helt rätt att lägga mycket pengar på boende, men vi tror också att det är en och annan som skulle må bättre av att bo billigare och lägga mer pengar på annat.
5. Gör ett bra jobb när du köper
Om du väljer att köpa en bostad är det slutligen viktigt att göra ett bra jobb när du köper. Både för att undvika obehagliga överraskningar och för att inte betala överpris.
Betalar du 200 000 kronor mer än bostadens egentliga marknadsvärde är pengarna lika borta som om du hade åkt jorden runt för dem. Om du inte väldigt gärna vill ha en specifik bostad kan det vara värt att vänta på en trevligare budgivning. För att förstå om det är värt det kan du dela de där 200 000 kronorna på hur länge du tror att du kommer att bo kvar och räkna in dem i boendekostnaderna.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.
Om författaren
