Vi gillar att tjata om att din personliga bankman är en säljare. Här listar vi tre anledningar att akta dig som har stöd i forskningen.
Under livets gång samlar vi på oss pengar som vi borde investera, både genom pensionsavsättningar från arbete och privat sparande. För de flesta av oss är det en utmaning att förstå hur man investerar på ett vettigt sätt. Att hitta någon att få råd från är lika svårt och i många fall ser man inget alternativ än att fråga sin bank. Den du träffar hos banken kallar sig “rådgivare”, men är framförallt en säljare. Här är tre saker du bör känna till om du hamnar i den sitsen!
1. Branschen utnyttjar ditt underläge
Som kund har du sämre kunskap och information än den säljande “rådgivaren” som sitter mitt emot dig. Det här är ett stort problem eftersom investeringar är ett komplext ämne, där en vanlig lekman i hög grad behöver förlita sig på någon annan expert.
I princip alla säljare som bjuder in till “gratis” rådgivningsmöten har anledning att sälja på dig dyra fonder som du inte borde ha. I en del fall har säljaren en rörlig månadslön som beror på hur mycket provisioner hen drar in. I andra fall har hen en fast lön, men affären för arbetsgivaren är provisioner eller egna dyra fonder och man styr sina säljare därefter. Finansinspektionen talar klarspråk när de skriver “FI:s bedömning är att provisioner ligger bakom många av bristerna och problemen med rådgivning om finansiella produkter”.
I ett rådgivningsmöte är det du som privatperson mot en hel organisation: säljaren mitt emot dig träffar dagligen klienter och lär sig hur man bäst säljer in dyra fonder. Tillsammans med sina kollegor skapar man presentationsmaterial som fokuserar på irrelevant information så som till exempel historisk avkastning, och förminskar den viktigaste informationen som är att varje tiondels procent i avgift har massiv påverkan över tid.
Den akademiska benämningen på detta fenomen är “principal-agent-problemet”, där du som beställare av ett arbete har svårt att kontrollera om utföraren följer dina önskemål. Enkelt förklarat: Din personliga bankman är en säljare som har sitt eget intresse i fokus, och som har ett stort informationsövertag!
2. Du tar bättre beslut utan “rådgivare”
En studie från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), som genomfördes på uppdrag av Konsumentverket, visade att kunder faktiskt fattar bättre beslut när de väljer investeringar på egen hand jämfört med när de får “hjälp” av en försäljare.
Studien delade upp deltagarna i olika grupper som fick varierande grad av hjälp inför ett placeringsbeslut. Dåvarande generalsekreteraren för Sveriges konsumenter summerade i SvD:
“Resultaten är faktiskt sensationella eftersom utfallet är negativt för konsumenten. Det är inte bara ett nollsummespel utan det är faktiskt negativt att anlita eller lyssna på en placeringsrådgivare, vilket är oerhört uppseendeväckande och allvarligt.”
Det visar sig helt enkelt att du gör bättre val helt själv än att träffa en säljare som kallar sig för rådgivare! Det tydligaste som säljarna bidrog till var att dessa kunder i högre grad valde de dyraste fonderna som var mest lönsamma för banken.
3. Du underskattar avgifterna – även om du kan finans!
Ny forskning från Göteborgs universitet visar att konsumenter har svårt att förstå den långsiktiga effekten av avgifter. Särskilt när det gäller komplexa finansiella tjänster som fonder.
I en studie ombads deltagarna uppskatta effekten av en årlig avgift på 1,4% på 100 000 kr som investerades under 40 år. Den typiska (median) deltagaren gissade att den totala avgiften blir 75 000 kr. Detta var uppåt väggarna fel eftersom den faktiska kostnaden blir 5 gånger så stor, nämligen 424 000 kr (!).
Forskarna argumenterar för att främsta förklaringen till detta kan vara att de flesta har svårt att förstå ränta-på-ränta effekten. Avgiften blir exponentiellt större över tid, på ett sätt vi har svårt att beräkna. Denna underskattning kan leda till att konsumenter väljer fonder med högre avgifter, eftersom de inte fullt ut förstår hur mycket det påverkar deras långsiktiga avkastning.
I studien såg man även att personer med bättre finansiell kunskap underskattade avgifterna grovt. Så risken är att finansiell utbildning i sig inte är tillräckligt för att lösa problemet.
Vad kan du göra?
Rönen ovan är deprimerande, men det finns saker som du kan göra för att undvika fällorna!
- Börja med Småspararguidens översiktsida för sparande eller vår Fondguide (Obs! Fondguiden är till för långsiktigt sparande – kortsiktigt rekommenderar vi att ha på sparkonto).
- Om det inte räcker och du behöver personlig rådgivning, välj en oberoende rådgivare som du betalar ur egen ficka. Saknas ordet “oberoende” kan man misstänka att det döljer sig en intressekonflikt där bakom.
- När du tittar på fonder, var noga med avgiften. Allt över 0.4% är dyrt! Nästan överallt kan du få en billig global aktiefond för ca 0,2% i avgift.
Vad kan samhället göra?
Det finns flera saker vi som samhälle kan göra för att hjälpa småsparare att behålla sina pengar. Det är inte helt enkelt eftersom finansbranschen är bra på att runda regelverk, men här är fyra förslag som vi tror skulle fungera:
Förbjud provisioner
Gör som Finansinspektionen föreslår: förbjud provisioner! Varenda år sedan 2007 har FI ondgjort sig över intressekonflikterna som uppstår på grund av provisioner. År 2018 infördes ett regelverk på EU-nivå som gav medlemsstaterna möjlighet att förbjuda provisioner vid försäljning och rådgivning av fonder. Sverige borde ansluta sig till de EU-länder som infört totalt provisionsförbud.
Kräv kvitto
Finansbranschen måste börja redovisa kvitto på köp av deras tjänster, precis som alla andra! Det är absurt att fondförvaltare aldrig behöver informera vad deras tjänster har kostat konsumenten i kronor och ören. Det är som att du beställer hjälp av en rörmokare som istället för att skicka faktura säger “jag tog 1% av din förmögenhet”.
Varningstext på dyra fonder
En fond eller annan finansiell produkt som kostar mer än 0,4% i avgift borde ha en varningstext precis som cigaretter. Vi föreslår:
“Den här fonden är dyr och det finns inget vetenskapligt stöd för att det är värt att betala för dyra fonder. Den här fonden kommer därför antagligen vara en sämre investering än en billigare fond.”
Fonder eller finansiella produkter som har ett avgiftsuttag på mer än 1,5% per år skulle man kunna förbjuda helt för att komma förbi de värsta avarterna.
Främja oberoende rådgivning
En studie citerad av World Economic Forum menar att amerikanska hushåll skulle kunna spara 7,5% av sin årliga inkomst om de fick tillgång till oberoende rådgivning. Detta skulle ske genom optimerad investering av pension, rätt försäkringar, förbättrade låneupplägg m.m.
Vårt eget exempel: hade problemen vi belyser i skitlistan för 2024 lösts med hjälp av oberoende råd, så hade alla ~10 miljoner svenskar i snitt fått tillbaka 2 500 kr var!
Det finns med andra ord enorma samhällsvinster att hämta genom att tillgängliggöra oberoende finansiell rådgivning. Ett förslag är att göra rådgivare till en skyddad titel som kräver att man är oberoende.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon.
Om författaren
