FRÅGA: Hej!
För fem år sedan hjälpte Patrick mig med min ekonomi. Sedan dess har jag haft allt långsiktigt sparande i billiga globala aktiefonder. Turbulensen den senaste tiden gjorde att jag ställde en fråga om detta i en chatt med två sparekonomer som SVT ordnade. Min fråga besvarades av Frida Bratt från Nordnet.
Vad anser ni om sparekonomens råd att komplettera en globalfond med en europafond? Egentligen vill jag inte diversifiera mig enligt rådet utan ligga kvar med enbart globalfonder.
SVAR:
Det skrev Frida Bratt
Frida Bratt är sparekonom på Nordnet och för att vara en sådan är hon ovanligt vettig. Vi på Småspararguiden har tendenser att såga det mesta och nu är det dags för Frida Bratt också, men vi vill ändå påpeka att vi ofta håller med varandra.
Så här svarade Bratt vår läsare.
Globalfond + Europafond ger sämre riskspridning
Vi börjar med det korta svaret – Frida Bratt har fel om europafonder.
En global indexfond är i regel marknadsviktad. Det betyder att den börjar med att välja ut ett visst antal aktier – normalt sett de x största bolagen noterade på börser i västvärlden + Japan. När fonden sedan väljer hur mycket den ska köpa av respektive aktie gör den det utefter storlek på bolaget. Om man tror att finansmarknaden gör rätt värdering av bolagen är det nämligen den fördelningen som ger bäst genomsnittlig avkastning för minsta möjliga risk.
En global indexfond innehåller också Europa. Så när Frida Bratt säger att du ska komplettera en globalfond med en europafond så betyder det att köpa mer europeiska aktier än vad storleken på bolagen motiverar.
Det innebär inte att man sprider riskerna utan tvärtom att man får högre risk. Det man gör är att spekulera i att europeiska aktier kommer att gå bättre än andra aktier.
Här kan du också läsa mer om varför vi rekommenderar en global aktiefond.
Vi avråder från Sverigefond också
Argumentet mot Sverigefonder är snarlikt. Även här överviktar man en särskilt marknad om man köper mer än det som redan ingår i en globalfond.
Bor man i Sverige finns andra argument både för och emot.
- Ett argument för Sverigefonder är att man har sina utgifter i Sverige och i kronor och får lägre valutarisk om man äger aktier som handlas i kronor och som åtminstone till viss del har sina intäkter i kronor.
- Ett argument mot Sverigefonder är att du redan är beroende av svensk ekonomi för din inkomstpension, lön, prisutveckling på den bostad du eventuellt äger, etc.
Den här artikeln (samma som ovan) innehåller också en del om varför vi inte rekommenderar Sverigefonder.
Tillväxtmarknad kan vara bra
Något de flesta globalfonder däremot inte innehåller är tillväxtmarknader. Det kan man absolut komplettera med och där har Frida Bratt rätt i att det sprider riskerna (om man köper lagom mycket).
Här skriver vi om fördelarna med en tillväxtmarknadsfond (Avanza Emerging Markets i det här fallet).
Nörderi 1: Om Bratt hade haft rätt hade hon ändå fått fel
Finansiell teori är kul (tycker vi), men också något komplicerat. Ett sätt att förklara varför Frida Bratt har fel är att utgå från vad som hade hänt om hon hade haft rätt.
- Frida Bratt har rätt. Om man kompletterar en global indexfond med en Europafond får man samma förväntade avkastning, men till lägre risk. Den så kallade riskjusterade avkastningen blir alltså högre.
- Det här förstår världens finansproffs. De gör som Frida Bratt rekommenderar och köper på sig mer Europeiska aktier än vad marknadsvärdet på bolagen motiverar.
- När fler vill köpa europeiska aktier blir aktierna dyrare. De förväntade framtida utdelningarna ändras förstås inte vilket gör att den förväntade avkastningen blir lägre.
- Det här fortsätter tills de Europeiska aktierna har blivit så pass mycket dyrare i förhållande till sin förväntade avkastning att den bästa riskjusterade avkastningen återigen blir att köpa en global aktiefond och sluta övervikta Europeiska aktier.
- Det vill säga Frida Bratt har fel igen.
Alltså får Frida Bratt fel även om hon mot förmodan hade rätt från början.
Det enda sättet för Frida Bratt att ha rätt är alltså att hon är bättre på att bedöma aktiepriserna än genomsnittet av proffsen på finansmarknaden.
Nörderi 2: 75% USA rätt men fel
En annan aspekt är att Bratt skriver att man har uppemot 75% av sin exponering mot USA i sin globalfond. Det är både rätt och fel.
Det stämmer att nästan 75% av pengarna är investerade i bolag som är listade på amerikanska börser.
Att de är listade på amerikanska börser betyder dock inte att intäkterna bara kommer från USA: De flesta stora bolag är internationella bolag som tjänar pengar över hela världen. Var bolaget är listat är inte nödvändigtvis särskilt avgörande.
Ett exempel är den svenska(?) betaljätten Klarna som åtminstone har varit på väg att listas på USA-börsen. Om de gör det ingår det i Bratts 75%. Om de istället listar sig på Stockholmsbörsen blir de ett bolag hon tycker att man borde övervikta. I verkligheten tjänar förstås Klarna lika mycket pengar och aktien är lika bra oavsett vilken börs man handlar den på.
Småspararguiden har sökt Frida Bratt för en kommentar.
Frågan du just läste kommer kanske från en av våra månadsgivare.
Var med och stötta oberoende konsumentupplysning och grävande journalistik genom att gå med i vår Patreon-grupp!
Här kan du läsa mer om hur du stöttar oss.
Om författaren
