Svenska konsumenter förlorar årligen tvåsiffriga miljardbelopp på finansbranschens dyra, dåliga eller onödiga produkter. Undvik storbankernas sparkonton, storbankernas kassako-fonder, försäkringsmäklarnas fonder,  produktförsäkringar och strukturerade produkter.

Artikeln sampubliceras med Aktiespararna.

Vi har sedan 2016 listat de fem sämsta finansprodukterna på svenska marknaden. Kännetecknen har varit vilseledande villkor, ovetenskapliga upplägg, höga avgifter, onödig komplexitet, rena bedrägerier och aggressiva försäljningsmetoder. Nytt för i år är att vi ändrar rankningen för att fokusera mer på vilka områden konsumenterna förlorar pengar på, snarare än på hur vilseledande eller dåliga de är.

Om konsumenterna valde bort dessa skitprodukter skulle vi tillsammans spara minst 25 miljarder kronor per år. Och då pratar vi alltså bara om topp fem.

1. Storbankernas sparkonton

Enligt SCB hade hushållen vid senaste mätningen 2070 miljarder kronor på sparkonton utan bindningstid. Storbankernas marknadsandel är enligt Finansinspektionen 61% och deras räntor ligger enligt vår bedömning cirka 1,5% under vad andra banker, som till exempel statliga bolånebanken SBAB, erbjuder.

Genom att flytta sin buffert och andra pengar som man har kortsiktiga planer för till någon nischbank kan konsumenterna enkelt spara cirka 19 miljarder kronor per år.

2. Storbankernas kassako-fonder

De flesta banker har en produktserie med fonder som de gärna säljer in lite extra mycket via hemsidan eller sina “rådgivare”. Storbankerna har samlat på sig mest kapital, tillsammans 410 miljarder kronor, och tar ut förhållandevis höga avgifter från kunderna. I vår granskning tillsammans med Aktiespararna har vi kunnat redogöra för att 19 av 21 fonder misslyckats med att slå sina jämförelseindex, medan resterande två gått som index. 

Kunderna förlorar cirka 4 miljarder kronor om året på fonder som kostar oskäligt mycket och som lika väl hade kunnat förvaltas av apor.

Fonderna det handlar om är:

• Nordea Stratega
• Handelsbanken Multi Asset
• SEB Active
• Swedbank Robur Bas

3. Försäkringsmäklargiganternas egna fonder

Söderberg & Partners och Max Matthiessen är två dominerande aktörer inom området att förmedla och “rådge” om pensionsförsäkringar. Nyckelordet som saknas är “oberoende” eftersom båda aktörerna sedan länge har en utbredd egen fondverksamhet som de hänvisat sina rådgivningskunder till. Det som utmärker fonderna är att ingen annan aktör än de själva skulle rekommendera dem. De är dyra, har presterat dåligt och de har fått kritik från oss, myndigheter och ekonomijournalister. 

Söderberg & Partners produktserie Proaktiv har toppat vår årliga lista 8 år i rad. Totalt förvaltades 58 miljarder kronor vid förra årsskiftet med ett årligt avgiftsuttag på 920 miljoner kronor.

Max Matthiessens fonder hette tidigare Navigera. I samband med ett förvärv av fondbolaget Naventi slogs fondverksamheterna ihop under namnet Ruth Asset Management. Totalt förvaltades 56 miljarder kronor vid förra årsskiftet med ett årligt avgiftsuttag på 917 miljoner kronor.

Kunderna förlorar uppskattningsvis 1,6 miljarder kronor per år på omotiverat höga avgifter i försäkringsmäklargiganternas egna fonder.

4. Butikernas produktförsäkringar

Om du lägger en handdammsugare i varukorgen i elektronikkedjans webbshop så är det sannolikt att du också blir erbjuden en försäkring som tillval.

Den här produktgruppen kallas produktförsäkringar och utmärker sig mot andra försäkringar som särskilt dyra. Finansinspektionens genomgång visar att bara 33 procent av det du betalar för den här typen av försäkringar går tillbaka till dig som kund i skadeersättningar. Andra försäkringar brukar ligga närmare 70-80 procent.

Eftersom prylarna sällan är så dyra att man inte har råd att köpa en ny om olyckan är framme faller också själva grundidén med försäkringar som vi brukar sammanfatta i vårt sjunde budord: försäkra bara det du inte har råd att förlora.

Myndigheten varnar också för att du inte kan få ersättning ur två försäkringar samtidigt för samma sak. Om du har tecknat en allriskförsäkring som ett tillägg till din hemförsäkring kan du få ersättning ur den om en pryl går sönder. Har du också köpt en produktförsäkring så uteblir ersättningen från den försäkringen. Det förekommer alltså att folk köper produktförsäkringar helt i onödan. De skulle kunna få samma ersättning från hemförsäkringen som de redan betalat för.

Totalt betalar svenska konsumenter 1,3 miljarder kronor per år för den här typen av försäkringar, men får bara tillbaka en tredjedel i snitt.

Utöver produktförsäkringar köper svenskarna också tilläggsförsäkringar till hem-, villa- och bilförsäkringar för 1,7 miljarder per år som i snitt betalar tillbaka 60 procent av pengarna. Det är inte lika illa som för produktförsäkringar, men sannolikt ofta onödigt.

Totalt förlorar konsumenter uppskattningsvis 1,6 miljarder kronor på att köpa produkt- eller tilläggsförsäkringar som man sannolikt skulle klara sig utan.

5. Strukturerade produkter

De allra sämsta egenskaperna hos finansbranschen samlas i något som kallas strukturerade produkter. De är komplexa, dyra, svåra att köpa/sälja och förekommer ofta i klagomålsärenden om vårdslös rådgivning. Finansinspektionen har vid två tillfällen granskat produktserien och konstaterar bland annat att “en konsument som på riktigt förstod produkterna hade förmodligen aldrig köpt dem”.

Trots denna breda och välkända kritik finns det fortfarande bolag som livnär sig på att lura in konsumenter i dessa produkter. På tidigare års lista tog vi upp Exceed som senare fick sina tillstånd indragna av Finansinspektionen. Året efter fick vi se ett liknande bolag, Nord Fondkommission, hanteras på samma sätt av myndigheten.

Under våra samtal med konsumenter har vi vid otaliga tillfällen sett exempel på när Strukturinvest (numer Strivo) stått för produkterna, det egna dotterbolaget Svensk Värdepappersservice för det juridiska och deras anknutna ombud för säljet. Ett exempel är Kerstin som blev lurad av säljarna på Spargruppen. 

I en sampublicering med Affärsvärlden i juni 2023 visade vi på hur omfattande Strivos och Svensk Värdepappersservice försäljning av strukturerade produkter är. I vissa fall betalade kunden nästan hälften av sitt sparkapital i avgifter vilket får storbankernas kassako-fonder att framstå som lågprisprodukter. Svensk Värdepappersservice vägrade att svara på våra frågor i samband med publiceringen, men stämde oss istället. 

Liknande affärsupplägg genomförs av bolaget Garantum via sina anknutna ombud. Ett tidigare exempel är Gunnar som berättat att “Det är insikten av att ha blivit lurad som är svårast att släppa.”. Fler exempel finns hos ARN och Finansinspektionens klagomålsregister.

Även bolaget SIP Nordic har på senare tid förekommit i klagomål till ARN för försäljning av strukturerade produkter, trots att de nyligen fått en sanktion från FI.

Enligt SCB har svenska konsumenter 21 miljarder kronor investerade i strukturerade produkter. Finansinspektionen uppskattar den årliga avgiften hos den vanligaste produkttypen autocalls till 3,2 procent samtidigt som man konstaterar att i 88 procent av fallen hade avkastningen för kunden varit bättre om man bara investerat i den underliggande portföljen av enkla aktier, fonder eller obligationer. 
En försiktig uppskattning är att svenska konsumenter förlorar 600 miljoner kronor om året på strukturerade produkter jämfört med vanligt sunt sparande.

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon.