FRÅGA: Hej! Jag lyssnade nyss på en podd med Sjunde AP-fondens avgående VD Richard Gröttheim. Han berättade att de ser över sin dollarexponering utifrån valutarisk och svag krona. Bör man tänka likadant som privatsparare om man (som jag) har ett huvudsakligt sparande i en global indexfond? Jag förstår att det normalt är dumt att hoppa från ”tuva till tuva” men kan det inte vara klokt att sänka USA-exponeringen tills inflationen normaliserats?

SVAR: Vi misstänker att du har lyssnat på Avanzas Placerapodden där AP7:s VD intervjuades om förvaltningen av Ellinor Becket. 

Vi har sammanfattat i våra egna ord det segment där Gröttheim pratar om dollarexponeringen:

E: Svaga kronan har gett medvind senaste åren men vi går nu mot en förstärkning. Skyddar ni fonden mot det?
R: Vi gör inget för att skydda valutaexponeringen, det är en av anledningarna till att AP7 gått bättre än en sverigefond förra året. Vi håller på att titta på den frågan när 60% av portföljen är i amerikanska aktier, vilket är en kraftig vikt mot just dollarn. Om vi kan skydda spararna mot den typen av risker så kan vi överväga det men vi är inte riktigt där ännu.
E: Är det något ni kan arbeta fram inom månader eller år?
R: Snarare månader än år.

Även om han pratar om att “skydda spararna mot valutarisken” så tycker vi att frågan är mycket svårare än så.

Sammanfattningsvis är det inte så noga vad du gör och hade världens finansproffs varit överens om att dollarn var för högt värderad hade värderingen gått ned vid det här laget. Här följer ett djupare resonemang:

Svenska vs globala aktiefonder

Varför globala aktiefonder

Grunden i finansiell teori är att man får bästa möjliga avkastning i förhållande till riskerna genom att investera i så många aktier som möjligt och att investera i relation till aktiernas marknadsvärdering. Om företag A är värderat till dubbelt så mycket som företag B ska man ha dubbelt så mycket pengar i företag A som i företag B. 

I praktiken kommer man närmast det genom att investera i en global aktiefond. Det globala aktiefonder ofta missar är småbolag (vilket fortfarande är mångmiljardbolag, men mindre än de allra största jättarna) och tillväxtmarknader och därför kan man om man vill välja att komplettera med det.

Svenska aktier ingår i en global aktiefond, men eftersom Sverige är en liten del av den globala ekonomin rör det sig inte om mer än någon procent. Frågan är alltså varför man skulle göra avsteg från detta och övervikta svenska aktier. 

Valutarisk

Ett argument för att övervikta svenska aktier är valutarisken. Du har förmodligen dina utgifter i svenska kronor medan globala fonder oftast har det mesta av sina innehav i dollar. Det betyder att om den svenska kronan stärks mot dollarn förlorar du pengar i kronor även om globalfonden inte går ner i dollar räknat. Det här kan låta enkelt – att ha pengar i utländska valutor är att ta en risk – men är i verkligheten väldigt komplicerat av en rad skäl.

1. Stora företag är ofta multinationella och har intäkter och utgifter i flera olika länder. Bara för att du äger H&M som är listat på svenska börsen betyder det inte att du är skyddad mot valutarisk. H&M har majoriteten av sina intäkter i andra valutor än SEK. Om svenska kronan stärks mot andra valutor måste H&M växla sina vinster i andra valutor till SEK innan de redovisar sin vinst. Det ger H&M lägre vinst och lägre vinst gör att börskursen går ner. Hade H&M varit listat på New York-börsen i ett sådant scenario hade vinsten i dollar inte gått ner, men du som aktieägare hade istället förlorat pengar när du skulle växla dollar till SEK.
   1. Ett tydligt exempel är att det finns bolag som är listade på flera börser. Marknaden ser förstås till att värderingarna hela tiden är lika med rådande växelkurser så det är uppenbart inte mindre risk att köpa bolaget på den svenska börsen än på den utländska. 
   2. Det här tar inte ut valutarisken fullständigt – svenska företag har ändå betydligt högre exponering mot just svensk ekonomi – men skillnaden blir mycket mindre än man först tänker
2. Valutakurser hänger, åtminstone på sikt, mycket ihop med inflation. Om inflationen är högre i Sverige än utomlands kommer du kompenseras för det om du har en globalfond, men inte riktigt lika mycket om du har en Sverigefond.
3. Valutakurser hänger också ihop med räntor och räntor hänger ihop med börskurser. Vi går inte in på hur här, men det här gör också sambandet mer komplicerat. 

Sammanfattningsvis är sambanden mellan börskurser, valutakurser och inflation väldigt komplicerade. Vi ska inte påstå att vi själva verkligen förstår det här fullt ut i alla delar, men det som är tydligt är att de hänger ihop och att det inte är så enkelt att man kan betrakta valutarisk som en extra risk som läggs på ovanpå aktieriskerna och att de är oberoende av varandra. 

Hur skydda för valutarisk?

Om du vill skydda dig från valutarisk kan du framförallt göra det på två sätt:

1. Köpa svenska aktier istället för utländska.
   1. Ska man hårddra resonemanget bör man fokusera på bolag som framförallt beror på svensk ekonomi. Till exempel hellre köpa bankaktier än exportbolag eller bolag med stor andel av sin verksamhet utomlands. Men det innebär förstås ännu sämre riskspridning avseende olika sorters aktier och vi har i praktiken aldrig hört talas om någon som gör så.
2. Valutahedgning. Det innebär att du köper finansiella instrument som garanterar att du får växla till en viss kurs i framtiden.
   1. En nackdel är att det kostar lite pengar. 
   2. Det kan förstås också slå fel om du gör det i för stor utsträckning. Jämför exemplet med bolag som är listade på två börser. Köper du den aktien på den utländska börsen och valutahedgar fullt ut har du ökat risken istället för att minska den.
   3. Ytterligare en nackdel är att det kräver kunskaper som småsparare sällan har.
   4. Fördelen jämfört med 1 är att du behåller en större riskspridning sett till de underliggande aktierna.

Senaste kriserna har dollarn stärkts

När finansbranschen pratar om risk pratar man oftast om standardavvikelse. Det vill säga hur mycket marknadsvärden fladdrar från dag till dag. Det som i praktiken är väsentligt när vi pratar risk är att inte förlora för mycket när saker går riktigt dåligt. 

Här kan det vara värt att påpeka att det i flera av de senaste kriserna – till exempel nedgången 2022 och finanskrisen 2008 har dollarn stärkts och svenska börsen har fallit mer än USA-börsen eller ett globalindex. Det har således varit bättre att ha globalfonder än svenska fonder.

Det finns vissa argument för att det lätt blir så för en liten, öppen och exportberoende ekonomi som den svenska. Om det som styr ekonomin det närmaste året är hur väl inflationsbekämpningen lyckas är vår gissning att om saker och ting går bra kommer den som har köpt svenska aktier eller valutahedgat sin globalfond tjäna ännu mer, men går saker sämre än väntat blir det precis tvärtom

Vi är dock inte säkra på det heller och ekonomiska kriser tenderar att vara olika. Det här är därför inte vårt starkaste argument mot svenska aktier.

Hur påverkas du om svensk ekonomi går dåligt respektive bra?

En relevant fråga att ställa sig är hur du påverkas i följande fall:

1. Svensk ekonomi går mycket bättre än resten av världens
2. Svensk ekonomi går mycket sämre än resten av världens

Om du inte är pensionär än kan du räkna med att din löneutveckling blir bättre och risken för arbetslöshet mindre om svensk ekonomi går bra. Äger du en bostad kommer den också antagligen öka mer i värde om svensk ekonomi går bra. Din inkomstpension, som för de flesta är den största delen av pensionen, är knuten till svensk löneutveckling och kommer att gå bättre om svensk ekonomi går bra. 

Det här betyder att om svensk ekonomi går bättre än resten av världen kommer du antagligen klara dig ganska bra ändå och det är inte hela världen att du får sämre avkastning på dina sparpengar/valbara pensionspengar. Om det däremot är tvärtom och vi hamnar i scenario 2 kommer det vara väldigt värdefullt att du får bättre avkastning på de här pengarna.

För oss är det här ett bra argument för en globalfond utan valutahedgning.

Hur gör andra?

Experterna, även de vi kallar “riktiga” experter, är inte eniga i den här frågan. Många rekommenderar precis som vi 100% globalfond, men inte alla. LYSA, som vi har stor respekt för, har exempelvis 20% i Sverige istället för de 1% man får i en globalfond. 

Helt ok att vara lokalpatriotisk

Slutligen vill vi säga att vi inte tycker att man ska överdriva betydelsen av den här frågan. Blir det en riktigt stor krasch – som till exempel finanskrisen 2008 – kommer både svenska och globala aktiekurser att rasa. Vi lever i en global ekonomi som hänger ihop. “Kostnaden” i form av något högre risk för att ha en större andel svenska aktier är inte superstor.

Vill du därför ha en större andel svenska aktier av skäl som inte är motiverade av strikt finansiella skäl kan du ha det.

Är det dålig tajming att köpa globala aktier just nu?

I skrivande stund är vi i ett läge där dollarn har stärkts mycket mot kronan det senaste året. Det kan leda till frågan om det är rätt tajming att köpa globala aktier just nu.

Att säga att det är ett dåligt läge att köpa globala aktier just nu är dock att spekulera i att dollarn är för högt värderad. Vi har ingen aning om hur dollarkursen kommer att gå i framtiden, men vi tror inte heller att vi kan veta det. Hade världens finansproffs varit överens om att dollarn var för högt värderad hade värderingen redan gått ned. 

Vi på Småspararguiden avråder konsekvent från att försöka tajma finansmarknaden och det gäller även valutamarknaden.

---

Du som är månadsgivare till Småspararguiden kan också få svar på dina frågor.

Var med och stötta oberoende konsumentupplysning och grävande journalistik genom att gå med i vår Patreon-grupp! Donerar du minst 50 kronor per månad får du svar på en fråga i halvåret.

Här kan du läsa mer om hur du stöttar oss.