I det här inlägget ger vi våra bästa tips för dig som funderar på att börja med tjänstepension på din arbetsplats eller som vill göra om och göra rätt. Det går förstås att göra om saker senare också, men genom att välja rätt tjänstepensionslösning från början kan ni både förenkla er egen administration och se till att era anställda får mesta möjliga pension för pengarna.

Många små företag startar utan tjänstepension, men när bolaget blir mer moget väljer många att börja erbjuda tjänstepension. Företag med kollektivavtal måste erbjuda tjänstepension och utformningen styrs till stor del av kollektivavtalen så många av punkterna här blir irrelevanta om ni har kollektivavtal. Den här artikeln fokuserar därför på företag utan kollektivavtal som endera vill börja med tjänstepension eller göra ett omtag på en befintlig tjänstepensionslösning.

1. Hur mycket tjänstepension ska ni erbjuda?

Företag utan kollektivavtal är fria att erbjuda i stort sett hur mycket eller lite tjänstepension man vill*. Ett vanligt sätt är att snegla på de stora kollektivavtalen som är ganska lika när det gäller hur mycket pengar som sätts av. Så här mycket pengar sätts typiskt av inom kollektivavtalen (brytpunkten är för år 2024).

1. 4,5%** av bruttolönen upp till 47 625 kr/månad. 
2. 30%** av bruttolönen på lönedelar över 47 625 kr/månad.

För att förstå den här något märkliga konstruktionen kan det vara bra att veta hur den allmänna pensionen fungerar. Grunden är att en del av de pengar du som arbetsgivare betalar i arbetsgivaravgifter går direkt till den anställdes pension. Här finns dock ett tak på 51 242 kr/månad (för 2024) som inte ligger så långt ifrån brytpunkten för tjänstepension. Efter det taket går arbetsgivaravgiften bara till statskassan och kommer inte den anställde till del. 

Man kan alltså säga att staten först har sagt att över ett visst tak så får du inte mer pension. Du må ha en hög inkomst nu, men när du blir pensionär gör vi ingen större skillnad. Sedan har facket tänkt att högavlönade medlemmar antagligen vill vara höginkomsttagare som pensionärer och kompenserat för statens manöver genom att istället förhandla fram mer tjänstepension. Av historiska skäl överkompenserar man till och med så att den totala pensionsavsättningen (allmän pension + tjänstepension) blir högre för höginkomsttagarna. Av liknande skäl hamnar dessutom tjänstepensionsbrytpunkten något lägre än taket för allmän pension när de egentligen borde sammanfalla. 

Utöver att avsättningarna till den allmänna pensionen försvinner är det också så att den anställda får betala statlig inkomstskatt över en viss brytpunkt. Det här är ytterligare en brytpunkt som ligger på 51 275 kr/månad (2024). Alltså även den i närheten av de andra brytpunkterna. Eftersom inkomstskatten på tjänstepension betalas först när den anställde går i pension och det inte är säkert att hen fortfarande behöver betala statlig inkomstskatt då kan det för många höginkomsttagare vara mer förmånligt att få pension än lön. 

Att det ser ut så här enligt kollektivavtalen betyder dock inte att ert företag behöver göra likadant. Vi har sett många exempel både där arbetsgivaren erbjudit samma procentsats till alla och där man har använt sig av andra trappor än de kollektivavtalen gör. 

Ett problem när ni ska införa tjänstepension är att det är svårt att sänka bruttolönerna. Pensionen blir därför ett tillägg på det vilket innebär ökade kostnader för er. För tjänstepension betalar ni inte arbetsgivaravgifter, men betalar istället en särskild löneskatt. Den är 24,26% vilket är något lägre än arbetsgivaravgifterna (31,42%), men skillnaden är ändå inte så stor. Om era anställda förstår värdet av pension så förstår de vilken stor lönehöjning det motsvarar och är kanske till och med beredda att gå ned i bruttolön, men tyvärr kan ni nog inte räkna med att alla förstår det. Det går förstås också bra att låta den som vill ha kvar sin gamla lön utan tjänstepension och göra det frivilligt att gå över till en modell med tjänstepension. Det finns inget tvång på att ni måste ge alla samma tjänstepension.

Väljer ni att införa den kollektivavtalade modellen motsvarar införandet av tjänstepension en helt ok löneförhöjning för alla, men en jättestor löneförhöjning för höginkomsttagare. Det är kanske inte heller helt önskvärt. 

Det som talar för att ha en trappa är att det, för den ekonomiskt rationella, egentligen är ganska dumt att ha tjänstepension om man tjänar under brytpunkterna ovan. I så fall är det bättre att ha så hög lön som möjligt så att man får så mycket allmän pension som möjligt och istället spara privat till pensionen. Det här bygger dock på att alla har stenkoll på sitt pensionssparande och förstår att de behöver spara privat. 

Det går också att välja en modell där den anställde helt får välja mellan tjänstepension och lön (se punkt 5 nedan om löneväxling). Vi har bland annat hjälpt konsultbolaget Cygni som har en sådan modell. En sådan modell blir allra bäst för den anställde som vet vad hen sysslar med, men kräver betydligt mer av den anställda. Därför har Cygni också valt att ta in oss som rådgivare så att vi kan hjälpa de anställda i hur de ska tänka. 

2. Välja försäkringsbolag

När ni väljer försäkringsbolag gäller det både att se till att det blir en smidig administration för er som arbetsgivare och att det blir bra villkor för de anställda. De här tycker vi att ni ska tänka på.

1. Välj bara ett försäkringsbolag. Vissa försäkringsförmedlare försöker sälja in lösningar med flera olika bolag. Det blir kanske i någon mening mer valfrihet, men väljer ni ett försäkringsbolag med många fonder räcker det alldeles utmärkt. Och det blir mycket mindre krångligt för både er och era anställda.
2. Se till att välja ett försäkringsbolag där försäkringsavgiften är 0. Det är väldigt onödigt att de anställda får betala en årlig avgift när det finns bolag som inte tar ut den avgiften.
3. Se till att det finns bra och billiga fonder att välja på. 
4. Förhandla så gott ni kan om hur soffliggarnas pengar ska placeras (se punkt 3)
5. Jämför eventuellt avgifterna för de riskdelar (se punkt 4) ni ska erbjuda

Ska vi ge en rekommendation så blir det Avanza. De tar inte ut någon försäkringsavgift, har ett bra fondutbud och vår bild är att det är något lättare att förhandla fram ett bra alternativ för soffliggarnas pengar än hos Nordnet. Nordnet är dock också ett bra alternativ och om ni har tid och ork att jämföra erbjudanden rekommenderar vi att prata med dem också.

3. Hur ska soffliggarnas pengar placeras

De flesta människor är helt ointresserade av att göra val runt sin tjänstepension. Det är ett normalt och på många sätt sunt beteende. Det finns många saker som är roligare i livet. 

Det betyder dock att om ni inte gör rejäla ansträngningar – t.ex. erbjuder rådgivningsmöten – så kommer den stora majoriteten bli kvar i soffliggarvalet. Det vill säga den fond som pengarna hamnar i tills det att den anställda har gjort ett eget val. Det är därför viktigt att se till att den fonden blir så bra som möjligt.

Här är ett par saker att tänka på:

1. De allra flesta som jobbar bör ha alla sina pensionspengar i aktiemarknaden eftersom aktieplaceringar är överlägsna på lång sikt. De som möjligtvis bör ha någonting annat är de som bara har några enstaka år kvar till pensionen, men om ni inte har väldigt hög andel anställda nära pensionen rekommenderar vi att ha en aktiefond som soffliggarval och istället tipsa dem nära pensionen att de bör göra ett eget val.
2. Det är viktigt att välja en aktiefond med låg avgift. Tyvärr kommer ni att stöta på patrull från försäkringsbolaget här. De tjänar nämligen mycket mer pengar om soffliggarvalet har en högre avgift. Här får ni helt enkelt förhandla så gott det går och sedan rekommendera de anställda att byta. Vår bild är att det är lättare att få en något billigare fond hos Avanza och det är främst därför vi rekommenderar dem framför Nordnet.

4. Försäkringar kopplade till pensionen

Till tjänstepensionen kopplas normalt ett antal försäkringar så som:

1. Premiebefrielse är en försäkring som gör att försäkringsbolaget betalar in tjänstepension ifall den anställda blir sjukskriven. Det gör att pensionen fortsätter att växa lika mycket som om hen inte varit sjukskriven.
2. Sjukförsäkring har egentligen ingenting med pension (åtminstone inte ålderspension – det finns också ett begrepp som heter sjukpension) att göra, men säljs och administreras ofta tillsammans med tjänstepension. Det vanliga är att man också inför sjukförsäkring när man börjar med tjänstepension. Det sjukförsäkringen framförallt gör är att den ger höginkomsttagare en större andel av sin lön i händelse av längre sjukskrivning. Precis som med pensionsavsättningar finns nämligen ett tak för hur mycket sjukpenning man kan få från staten och precis som med pensionen har facken förhandlat fram en högre ersättning för höginkomsttagare i kollektivavtalen. 
3. Trygghetsförsäkring vid Arbetsskada (TFA) är en försäkring som gäller vid arbetsskada. Det är förstås bra för den anställde som får pengar vid händelse av skada, men också bra för dig som arbetsgivare som slipper bli stämd.  
4. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) är en livförsäkring där den anställdes anhöriga får en viss skattefri ersättning om den anställde skulle gå bort. Inom kollektivavtalet ITP (som gäller för privatanställda tjänstemän) är grundbeloppet 285 000 kr. Det blir lite mer för den som har barn och lite mindre för den som är över 55 år vid dödsfallet.
5. Familjeskydd/livförsäkring är en möjlighet för den anställde att avstå lite pension och istället få en försäkring som betalar ut pengar till efterlevande om den anställde dör. Används ofta som komplement till en TGL. Det här är alltså ingenting som du som arbetsgivare behöver betala, men det kan vara en bra möjlighet för den anställde om det är någorlunda prisvärt. 
6. Återbetalningsskydd är ett val som den anställde kan göra. Om återbetalningsskyddet är på får de anhöriga pengarna om hen dör innan pensionen har betalats ut. Om återbetalningsskyddet är av går pengarna istället till andra personer med pension hos samma bolag. Det betyder att den som har återbetalningsskyddet av kommer att få mer pension i längden eftersom hen får ta del av de så kallade arvsvinsterna. Det val du möjligtvis kan behöva göra som arbetsgivare är om återbetalningsskyddet ska vara av eller på som default. Precis som med soffliggarfonden är det ett ganska viktigt val eftersom de flesta anställda inte kommer att ändra. Vår rekommendation är att ha återbetalningsskyddet av som grundläge, men har ni många småbarnsföräldrar som anställda är det ett argument för att göra tvärtom. 

Vi har inga starka åsikter kring vad ni ska ha och inte. Vi tycker att det viktigaste är att själva pensionen är bra, men om ni jämför bolag och orkar så skadar det inte att även ta med kostnad och villkor för de här försäkringarna i jämförelsen. Framförallt sjukförsäkringen och premiebefrielsen som kan kosta lite mer. Själva pensionen är dock det dyra och stora så stressa inte upp er för mycket över de här försäkringsbitarna. 

5. Löneväxling

Löneväxling är en möjlighet för den anställde att avstå lön och istället få mer tjänstepension. Namnet kommer av att man växlar lön mot pension. 

Det här kan vara bra för höginkomsttagare, men inte för de som tjänar lite mindre. Som vi skrev om i punkt 1 är det rent ekonomiskt aldrig smart att välja tjänstepension före lön om man tjänar under brytpunkten för statlig inkomstskatt. 

Det är inte särskilt krångligt att erbjuda löneväxling också när ni ändå skaffar tjänstepension så det tycker vi att ni ska göra. Se bara till att undvika speciallösningar för löneväxling. Löneväxlingen bör göras till samma försäkringsbolag och till samma villkor som den vanliga tjänstepensionen. 

Betalar ni in lika mycket pension som ni skulle ha betalat ut i bruttolön sparar företaget lite pengar eftersom den särskilda löneskatten är lägre än arbetsgivaravgiften (se punkt 1). Det vanligaste är att företaget ger de här pengarna till den anställda så att det blir kostnadsneutralt för er som företag medan den anställde får lite mer i pension än vad hen hade fått i lön. 

Ni bör så klart också se till att ni betalar ut tjänstepension på lönen så som den skulle har varit utan löneväxling. Annars blir det en riktigt dålig affär för den anställde.

6. Ta hjälp av konsulter eller försäkringsförmedlare?

Om det här känns svårt och jobbigt kan ni förstås ta hjälp. Det är inte komplicerat för experterna som kan frågorna så det behöver inte bli särskilt många timmar och därmed inte heller särskilt dyrt. 

Vi avråder från att ta hjälp av försäkringsförmedlare som tjänar pengar på provisioner, har egna fonder, etc. Fördelen för er som arbetsgivare är att ni kan få gratis hjälp och att det i många fall blir ganska smidigt och ibland även billigt för er, men priset är nästan alltid att en stor del av de anställdas pensioner går till förmedlaren på ett eller annat sätt***. Ett skräckexempel är Proaktivfonderna från Söderberg & Partners som har toppat vår lista över marknadens sämsta fonder i flera år och har fått massiv kritik från alla möjliga håll, men som fortsätter att förvalta stora summor pengar och som säljs nästan enbart genom att arbetsgivaren anlitar Söderberg & Partners som försäkringsförmedlare och rådgivare.

7. Erbjuda rådgivning?

Det första ni bör tänka på är att om en försäkringsförmedlare erbjuder gratis rådgivning så handlar det inte om en förmån för de anställda utan en möjlighet för fondsäljare att få sälja fonder till era anställda på betald arbetstid uppbackat av er legitimitet. Vi har en lista över de oberoende rådgivare vi känner till.

När det gäller om det behövs rådgivning eller inte så handlar det om hur mycket ansvar ni som arbetsgivare vill ta och hur mycket ni tänker att det är den anställdes eget ansvar. Vi tycker på sätt och vis att det är fint med arbetsgivare som vill ta ett stort ansvar, men man kan också tycka att det är den anställdes eget ansvar att hantera sin egen pension. 

Vi tycker också att man lätt överskattar behovet av rådgivning. Säljare som vill sälja fonder tycker om att träffa kunderna någon gång per år. Då kan man rekommendera lite fondbyten vilket ibland leder till mer provisioner än om kunderna ligger kvar. För personer med långt till pension – och dit räknar vi alla under 55 år – är åtminstone våra råd väldigt enkla, inte särskilt individuella och står sig över tid. Erbjuder ni föreläsningar eller grupprådgivningar för alla anställda och eventuellt kompletterar med individuell rådgivning för de som är närmare pensionen tycker vi att det räcker långt. 

---

* Den enda egentliga begränsningen är att det finns en gräns som gör att ni aldrig kan ge någon mer än 35% av deras bruttolön i tjänstepension och att det totala summan inte får överstiga tio prisbasbelopp. Rättare sagt är det tekniskt möjligt att erbjuda mer tjänstepension än så, men då får man betala dubbel skatt så det är oftast en dålig idé.

** 4,5% respektive 30% är grundavsättningen till själva tjänstepensionen. Därutöver tillkommer kostnader för sjukförsäkring och premiebefrielse samt i flera avtal numera också en viss avsättning till någonting som kallas flexpension. 

*** Det kan handla om både så kallade försäkringsavgifter och höga fondavgifter.

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!