För några år sedan beställde Naturskyddsföreningen en utmärkt forskningssammanställning kring hur man bäst sparar hållbart. Nu har de lanserat en kampanj som går helt tvärtemot rapportens slutsater. Eftersom sparande i stort inte har så stor klimateffekt jämfört med t.ex. konsumtionsval är detta inte den viktigaste klimatfrågan, men vi tycker att det är uppseendeväckande att en utav Sveriges största och trovärdiga miljöorganisationer inte baserar sina rekommendationer på forskning.
2015 – Naturskyddsföreningen beställer forskningsrapport
För några år sedan beställde Naturskyddsföreningen en forskningssammanställning kring hur man bäst sparar hållbart (du hittar originalrapporten här och vår sammanställning här). Rapportförfattaren Joakim Sandberg gjorde ett utmärkt jobb och gick systematiskt gick igenom olika sätt att använda sparpengar för att påverka miljöfrågor i rätt riktning. Något som vi och förhoppningsvis många andra har haft stor nytta av. Att man beställde en forskningsrapport och inte bara gick på magkänsla i ett komplext forskningsområde bidrog även till att stärka vårt förtroende för Naturskyddsföreningen.
En av strategierna som utvärderades i forskningssammanställningen var strategin att helt enkelt välja bort bolag vars verksamhet inte är bra för miljön. T.ex. bolag som producerar fossila bränslen. Den här strategin kan kännas bra – det känns fel att tjäna pengar på klimatförstörelse – men den har ytterst liten faktiskt effekt på utsläppen. Att vissa inte äger oljebolagsaktier innebär nämligen inte att oljebolagen producerar mindre olja utan bara att någon annan äger aktierna och får vinsten. I forskningssammanställningen kan man bland annat läsa:
En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential (Sandberg 2015, s14).
Forskare är inte kända för att uttrycka sig i skarpa ordalag, men det här är ändå ett ganska tydligt sätt att säga att forskarvärlden är tämligen överens.
En annan strategi som utvärderades var något som kallas påtryckningsstrategin. Den går ut på att fondbolagen istället för att kategoriskt väljer bort alla oljebolag istället väljer de oljebolag som är minst dåliga och försöker använda sitt ägarinflytande till att få dem att gå i mer hållbar riktning. Den här strategin bedömdes i forskningssammanställningen ha medelhög påverkanspotential. Alltså klart effektivare än välja bort-strategin.
Välja bort-strategin är vanlig bland så kallade hållbara fonder. Troligtvis eftersom den är enkel och känns bra för den som inte är insatt i vad som faktiskt har effekt. AP-fonderna, som förvaltar en stor del av våra pensionspengar, har dock valt att använda påtryckningsstrategin som har större potential att faktiskt göra skillnad. Det tycker vi är bra. När människor med god vilja, men sämre finansiell kompetens, har propagerat för att byta till välja bort-strategin har vi hänvisat till den rapport Naturskyddsföreningen beställt.
2020 – Naturskyddsföreningen kampanjar för metoden forskarna dömt ut
För några veckor sedan upptäckte vi att Naturskyddsföreningen har startat en kampanj för att få AP-fonderna att byta från den effektivare påtryckningsstrategin till den i stort sett verkningslösa välja bort-strategin. Vi hoppade förstås till och kontaktade Naturskyddsföreningen för att fråga om de har tagit del av någon ny forskning som visade något annat.
Naturskyddsföreningen svarade att det har hänt mycket på klimatfronten i stort, men sa ingenting om forskning kring hållbart sparande. Det argument de presenterade var:
Med tanke på hur små innehav 1-4 AP-fonderna har i fossila bolag, och med tanke på bolagens karaktär, så tror vi inte att påverkan är en framkomlig väg för denna bransch. Vi anser att det bästa fonderna kan göra är att avyttra dessa innehav och på så sätt sända en signal att fossila verksamhet inte är en framtidsbransch.
Vi kan hålla med så långt som att påtryckningsstrategin inte heller ger särskilt stor effekt. Som vi har skrivit om tidigare är det mycket som ska till för att den ska fungera, men givet AP-fondernas storlek och inriktning har vi svårt att se att de ska ha sämre förutsättningar än fonder i allmänhet.
Angående att “sända en signal” så är vi ödmjuka för vikten av opinionsarbete och engagemang och att vi inte är experter på detta. Vi ska dock säga att vi har lite svårt att förstå vilka det är som ska uppfatta den här signalen “att fossil verksamhet inte är en framtidsbransch” och på vilket sätt de ska ändra beteende på ett sätt som gynnar klimatfrågan. Kanske är vi för mycket ingenjörer/ekonomer för att förstå detta.
Vi har stor respekt för att många helt enkelt tycker att det känns fel att tjäna pengar på något som bidrar till klimatförändringarna* och vill man själv välja en sådan fond ska man såklart göra det. När det gäller de fonder staten styr tycker vi dock att man ska prioritera strategier som ger faktiskt klimatnytta.
Tyvärr sänker det här också vårt förtroende för Naturskyddsföreningen i stort. När det gäller klimatarbete som inte har att göra med sparande är jag själv en engagerad amatör som försöker förstå hur jag bäst kan bidra till klimatarbetet. Det hade varit enklare för mig om jag kunde lita på att Naturskyddsföreningens rekommendationer var grundade på forskning och fakta.
Småspararguiden mailkonversation med Naturskyddsföreningen i sin helhet
Småspararguidens första mail
Hej,
Jag jobbar med företaget och bloggen Småspararguiden. Vi är experter på sparande och pension. Privat är jag också engagerade i klimatfrågan.
För några år sedan beställde ni föredömligt nog en forskningssammanställning kring hur man bäst sparar hållbart https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/sparande_for_en_battre_miljo.pdf.pdf. Den tyckte vi kändes seriös och bra och brukar referera till.
Rapporten bedömer att metoden att välja bort bolag som är i fel branscher – tex bolag med klimatpåverkan har liten påverksanspotential. I rapporten kan man bland annat läsa ” En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential (Sandberg 2015, s14). “
Att istället jobba med påverkansstrategin – som bland annat AP7 Såfa gör – bedömdes i rapporten ha medelstor påverkanspotential. En del problem tas upp, men den övergripande slutsatsen är att den här metoden har klart större potential än att bara välja bort dåliga bolag.
Nu upptäckte jag att ni har börjat kampanja för att AP7-fonderna ska byta metod till något som i den forskningsrapport ni själva beställde är betydligt mindre effektiv.
Nu undrar jag förstås hur det kommer sig? Har ni någon annan forskning att basera detta på? Eller vad gör annars att ni går emot den forskningsrapport ni själva beställde?
Hälsningar,
Andreas
Naturskyddsföreningens svar
Hej Andreas,
Här svarar Anna Östergren, sakkunnig i internationella klimatfrågor på Naturskyddsföreningen.
Här av dig igen om det är nåt.
Mvh,
Markus
Tack för ditt mail. Vår rapport/kampanj Fossilfria pensioner riktar sig till Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna. Dessa fonder placerar delar av inkomstpensionen på finansiella markander för att kapitalet ska växa. Det är den delen av pensionen som pensionssparare inte kan välja hur den placeras (till skillnad från premiepensionen som AP 7 förvaltar om inget val görs).
Rapporten som du hänvisar till tog vi fram i början av 2015 och sedan dess har det hänt mycket på området. Vi har fått ett internationellt klimatavtal som anger att en begränsning av temperaturökningen och förbättrad anpassningsförmåga kan uppnås endast om alla finansiella flöden stödjer, och inte undergräver, övergången till ett klimatresilient samhälle med låga växthusgasutsläpp. Enligt FN:s klimatpanel måste uppvärmningen begränsas till 1,5 grader för att förhindra förödande konsekvenser samt för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Det betyder att de globala växthusgasutsläppen måste vara netto noll runt år 2050, och att utsläppen måste halveras till år 2030 jämfört med 2010 års nivå.
Klimatläget är mer akut nu än det var 2015 och Parisavtalet sätter finanssektorn i fokus för att vi ska kunna uppnå avtalets målsättning. Med tanke på hur små innehav 1-4 AP-fonderna har i fossila bolag, och med tanke på bolagens karaktär, så tro vi inte att påverkan är en framkomlig väg för denna bransch. Vi anser att det bästa fonderna kan göra är att avyttra dessa innehav och på så sätt sända en signal att fossila verksamhet inte är en framtids bransch.
Anna
Småspararguidens replik som vi inte fick något svar på
Hej Markus och Anna,
Tack för svar!
Jag tolkar det som att ni inte heller känner till någon forskning som motsäger rapporten som ni beställde, men att ni själva har resonerat er fram till en annan slutsats än rapporten landat i.
Jag har inte läst hela Parisavtalet, men vad jag förstår är det dels ingen forskningsrapport och dels kan jag vid en snabb genomgång inte hitta någonting där som pekar ut att välja bort-strategin skulle vara mer lämplig än påtryckningsstrategin. Rätta mig gärna om jag har fel.
Hälsningar,
Andreas
* I Sandbergs rapport finns en sektion (3.1.1) där han resonerar om och problematiserar de symboliska och moraliska aspekterna av att investera pengar i verksamheter som i sin tur är oetiska. För den som är intresserad av det ämnet rekommenderar vi att läsa de avsnittet och eventuellt också tidigare saker han och andra skrivit i ämnet (finns referenser i sektion 3.1.1 av rapporten).
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!
Om författaren
