Företaget Kollektiva gör just nu en massa TV-reklam och har nyligen startat fonderna “KollektivaBästa”. De är dyra, dåliga och marknadsförs dessutom genom ett fiffel med jämförelseindex som resten av branschen slutat med efter massiv och befogad kritik.

Vad gör Kollektiva?

Kollektivas grundidé är att ge råd baserat på historisk utveckling. Låter bra kanske, men som vi förklarade i våras är det helgalet. Idén saknar akademisk förankring, den ratas av experter och både Konsumentverket och Pensionsmyndigheten är kritiska.

Nyhet från Kollektiva: Ny dyr version

Tidigare har Kollektiva enbart haft en tjänst som berättar vilka fonder de tycker att man ska ha och underlättat för folk att köpa dem. Senaste nyheten är att de nu har egna fonder, “KollektivaBästa”, som replikerar de portföljer “de bästa” användarna i tjänsten valde senast. Genom att investera i Kollektivas egna fonder får spararen alltså liknande avkastning som “de bästa” kommer att få. Men, med den väsentliga skillnaden att Kollektiva nu tar en fondavgift på 0,41%, dvs nästan 4 ggr högre än statens standardalternativ AP7 Såfa. Även om Kollektiva i sin kommunikation ondgjort sig över branschens höga avgifter gör de alltså samma sak som branschen alltid gjort: tar oskäligt mycket betalt för en tjänst som är sämre än det soffliggarna har.

Att jämföra äpplen med plommon

För att skönmåla sitt koncept jämför Kollektiva sina portföljer med indexet OMXS30 som visar kursutvecklingen av de 30 populäraste bolagen. Det som utmärker indexet är att utdelningar – dvs beloppet som bolaget väljer att betala till sina aktieägarna – inte ingår. Det är lika tokigt som att jämföra två varors priser där ena är inklusive moms och den andra exklusive moms. Det här sättet att fiffla med jämförelseindex uppmärksammades av Uppdrag Granskning 2008 vilket ledde till att samtliga storbanker slutade jämföra sig med utdelningsfria index.

Vad händer om man jämför äpplen med äpplen?

Om man istället jämför KollektivaBästa med det bredare indexet SIXRX som reflekterar hela Stockholmsbörsen och där utdelning ingår blir bilden en helt annan. Helt plötsligt ser Kollektivas koncept inte alls bra ut. Jämför man med ickevalsalternativet AP7 Såfa ser det ännu sämre ut.

Figur: avkastning för perioden 2015-10-05 -> 2016-09-05

Jämförelsen är bara 11 månader lång* och vi tycker generellt sett att man ska vara mycket försiktig med att dra slutsatser på så kort tid. Vi kan åtminstone konstatera att Kollektiva inte har något att skryta om när konceptet gått sämre än både soffligarportföljen och Stockholmsbörsen.

Vad borde du som sparare göra istället med ditt PPM-val?

Statens ickevalsalternativ är fortfarande den vanligaste portföljen i premiepensionen. Att stanna kvar i AP7 Såfa har varit mycket framgångsrikt och det finns fortfarande inget som talar för att någon av de andra 847 fonderna i systemet har bättre förutsättningar för långsiktig avkastning.

Om du vill ha enkla råd även för ditt privata sparande, utan intressekonflikter och dolda avgifter, så har vi två gratistjänster Sparguiden och Fondguiden. Behöver du mer hjälp än så rekommenderar vi att ta hjälp av någon oberoende rådgivare.

* Kollektivas fyra portföljer har funnits sedan 5 oktober 2015 och redovisar avkastning fram till 5 september 2016. Vi har därför tagit fram avkastning för samma period för en rättvis jämförelse. Kollektivas snitt är medelvärdet av de fyra portföljerna 50-talister, 60-talister, 70-talister och 80-talister.

---

Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!