Säljare brukar ofta hävda att en fond slagit index som ett säljargument. Det är ett vanligt och fiffigt sätt att lura småsparare. Det finns många sätt att luras med index och vi kommer att förklara tre av dem här. Om du mest vill se till att inte bli lurad kommer du väldigt långt på att aldrig betala mer än 0,5% i årlig avgift för en fond, oavsett hur fantastiskt din rådgivare säger att den har gått historiskt.
Om man har placerat pengar i en fond är det inte lätt att veta om den har gått bra eller inte. Har man en Sverigefond som har gått ned 7% på ett år så låter det ju inte så bra, men om den svenska börsen gick ned 25% samma år så är det helt plötsligt jättebra. För att jämföra äpplen med äpplen brukar man i finansbranschen prata om olika jämförelseindex. Problemet är att det finns många olika index och att det sällan är självklart vad man ska jämföra med. Detta utnyttjar finansbranschen så klart till sin fördel på olika sätt.
1. Äpplen vs päron
Det vanligaste sättet att lura en sparare är att säga att en fond jämför sig med ett index, men investeringarna stämmer inte överens med indexet. Man jämför helt enkelt äpplen med päron. Under den senaste tiden har SvD (läs här) granskat Söderberg & Partners fond Proaktiv 75 (tidigare Trygghet 75) som inte anger ett formellt jämförelseindex utan bara säger i sin marknadsföring att den jämför sig med ett index bestående av 50% aktier och 50% räntor. I praktiken har fonden haft betydligt högre andel aktier än 50% och därmed slagit sitt egna index.
2. Hedgefonder jämför sig med lågriskindex
Många hedgefonder har ett liknande upplägg där de tar prestationsbaserat arvode på fondens avkastning över ett jämförelseindex. Vanligtvis är det räntan på statsskuldväxlar som används. Eftersom hedgefonden sedan investerar mer riskfyllt än sitt jämförelseindex är det ingen konst att slå sitt jämförelseindex och därmed ta mer betalt.
3. Påhittade index och efterkloka fonder
Det finns nyskapade finansiella produkter som säger att om man följt deras modell historiskt hade man idag slagit index. Problemet är att vem som helst kan hitta på olika algoritmer som slår index på historisk data. Nordea har under senaste tiden lanserat en finansiell produkt (inte en fond) som heter STRIKT som följer ett påhittat index Nordea kallar SmartBeta. På hemsidan kan man se att den som följt deras index (innan det fanns) slagit index rejält. Men det är långt ifrån en garanti att det kommer bli så i framtiden.
För att sammanfatta, alla dessa problem med jämförelseindex löser du genom att köpa en billig indexfond och slippa bry dig om jämförelseindex. I vår Fondguide hittar du den billigaste globala indexfonden hos just din bank.
Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag. Tack för ditt stöd!
Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi avslöjar finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.
Du kan också stötta oss via vår supportersida på Patreon. Om ditt bidrag är minst 50 SEK/månad (+ moms) får du svar på en läsarfråga per halvår!
Om författaren
