Allrachefen fejkar ny identitet: modebloggare och filantrop (och bedragare)

Blogg


Gillar du vårt arbete? Stötta oss på Patreon!


Tänk dig att du är en storfräsare i finansbranschen och plötsligt blir utsatt för omfattande misstankar om ekobrott och ett stort mediadrev. Dina kumpaner hamnar i häktet och när du googlar ditt namn dyker det upp massa artiklar som kallar dig för skurk. Du tycker ju att du är oskyldig! Så, vad gör du?

Jag vet iaf vad de flesta personer INTE hade gjort. En “Evran Mersin”.

Bakgrund

Evran Mersin var förmodligen hjärnan bakom Allras affärer 2012 och 2015

Under 2017 avslöjade vi i en serie artiklar hur pensionsbolaget Allra mjölkat sina sparare på c:a 575 Mkr genom att göra usla affärer med kundernas pengar, med sig själva eller sina kompisar som motparter. Bra för Allra-direktörerna och dåligt för pensionsspararna alltså. Vittnesförhör och källor pekar på att hjärnan bakom uppläggen är finansmånglaren Evran Mersin som också är en av sex personer åklagaren riktat misstankar mot. Fyra har åtalats medan Evran Mersin och Mattias Bengtsson fortfarande är på rymmen, häktade i sin frånvaro.

Googles besked: Småspararguidens artiklar har blivit bortplockade

För en månad sedan fick vi ett märkligt mail från Google. Sökjätten lät meddela att två av våra artiklar på småspararguiden.se hade blivit borttagna från att dyka upp vid sökningar. De berörda sidorna var:
http://www.smaspararguiden.se/blogg/allras-vd-bekraftar-de-kritiserade-affarerna-med-oak-capital/
http://www.smaspararguiden.se/tag/evran-mersin/

Någon har alltså anmält dessa artiklar för att utgöra upphovsrättsintrång enligt amerikanska regelverket DMCA som syftar till att hjälpa upphovspersoner att skydda sitt material.

Mail från Google till Småspararguiden

När vi läser om detaljerna i anmälningen framgår det att anmälaren utger sig för att vara branschtidningen Pensionsnyheterna som anser att en av deras artiklar om Allra plagierats av Småspararguiden.

Märkligt, tänker vi. Pensionsnyheternas artikel var ju skriven EFTER vår och syftade till att referera till innehållet i vår artikel. Ännu märkligare var den plötsliga aggressiva hållningen från tidningen som vi under en längre tid samarbetat med kring Allra-granskningen. När vi hörde av oss till den eminente chefredaktören Mikael Nyman förstod vi båda direkt att det rörde sig om någon form av bedrägeri från en tredje part, som gentemot Google utgav sig för att vara Pensionsnyheterna.

De två anmälda artiklarna hade en sak gemensamt: de handlade om Evran Mersin. Innan angreppet var våra artiklar de två första sökträffarna på Google. Efter anmälningen dök de inte längre upp. Men, vi insåg också snart att bedrägeriet var riktat mot fler än oss.

Inte bara Småspararguiden har drabbats

Prova att googla på “Evran Mersin”. Scrolla sedan ned till botten av sidan. Där hittar du information från Google om att en stor mängd sökresultat har tagits bort med hänvisning till samma DMCA-lag.

Google informerar om dolda sökträffar

Varje anmälning loggas hos LumenDatabase.org där man kan läsa sig till vem som anmält, vem som bryter upphovsrätten och var originalet hävdas finnas. Många andra artiklar har angripits, däribland SVT, DN, SVD, Aftonbladet och Expressen. Genom att göra en så kallad “counter notice” lyckades vi återfå våra artiklar. Förmodligen har de flesta mediehus gjort liknande. Det kvarstår dock många artiklar som fortfarande är spärrade:

[Fokus, källa]; [Dagens PS, källa]; [Sak och Liv, källa]; [Zaramis blogg, källa]; [NSD & Eposten & Corren, källa]; [Omni, källa]; [Lexbase, källa]; [VT, källa]

Hur har det gått till?

När vi studerar anmälningarna ser vi att samtliga artiklar handlar om Evran Mersin och att tillvägagångssättet följer något av två tydliga mönster:

  1. Använder två liknande artiklar mot varandra
    Bedragaren identifierar två artiklar som har liknande innehåll (eller citerar varandra), utger sig sedan för att vara den ena och anklagar den andra för plagiat. Den här metoden användes mot våra artiklar på småspararguiden.se.I ett annat fall utger sig bedragaren för att vara Expressens chefredaktör och anmäler omni.se:
  2. Skapar fejkat innehåll
    Bedragaren laddar först upp en egen, ofta slarvig, låtsasartikel på en temporär bloggsida med liknande innehåll som originalartikeln. I flera av fallen har olika påhittade jurister satts som avsändare.Det centrala är att datumet på låtsasartiklarna har ändrats till dagen före originalartiklarna.

Den här metoden användes förmodligen när det inte redan fanns två artiklar som liknade varandra eller citerade varandra på något sätt. Bland annat artikeln i Fokus utsattes för den här metoden. Lumendatabase har en artikel som systematiskt beskriver fenomenet att skriva bakdaterade artiklar för att angripa oönskat innehåll på nätet.

Rykteskonsulter kan ha anlitats, hävdar rättighetskämpar

I somras uppmärksammades DMCA-bedrägerierna av ideella rättighetskämpar på sajten Webactivism.

Deras slutsats är att Evran Mersin förmodligen använt sig av särskilda konsulter som har som affärsidé att rädda folks rykte på nätet. Firman som hävdas ha använts är Webcide som just verkar specialisera sig på den här typen av uppdrag.

Enligt prislistan skall arvodet för att städa bort oönskade artiklar vara c:a 24000 kr. De beskriver också tillvägagångssättet som stämmer väl överens med det våra artiklar blev utsatta för:

…to have a link removed from Google. […], you could use a legal removal request, versions of which have existed for over a decade as a way to destroy a link on any Google-owned site, including YouTube and Blogger, to content that infringes copyright. Legal removal, however, targets grounds to potently illegal content, including defamatory statements, malware, sexually explicit content uploaded without consent, and other alike infringing materials. After you submit your request, Google’s employees will analyse the content to see if it is potentially illegal and violates their terms of service. The link might also be removed during the investigation. However, this comes at a cost. After a successful legal removal request, Google will descry a notice in the search results detailing that content or a link has been removed. This will include a unite to the request in a database called Lumen (formerly known as Chilling Effects).

Evran Mersins nya LinkedIn-profil

När vi fortsätter gräva i Evrans internetprofil märker vi något annat intressant: hans Linkedin-profil har försvunnit… och en ny har dykt upp. Profilen är en uppenbar fejk, utan vänner och följare.

Bilden föreställer heller inte den riktiga Evran Mersin. Med en enkel bildsökning ser vi att den i själva verket föreställer en grekisk entreprenör som förmodligen är helt ovetande om detta och inte har något med saken att göra.

Även Evrans sprillans nya Youtube-profil använder samma bild:

Vi har försökt få tag på den utsatta greken men inte fått något svar.

Evran Mersin kommer ut som mångsysslare och världsförbättrare

Prova att googla “Evran Mersin” igen. Är det något annat du lägger märke till? Just det, det verkar finnas andra personer med samma namn som pysslar med andra saker. Lustigt, tänkte vi, de här sökträffarna dök inte upp när vi gjorde research på honom för ett år sedan.

Givetvis är alla dessa artiklar, sociala medier-konton, bloggar och youtube-filmer helt fabricerade och fejk. De har alla skapats vid samma tidpunkt som DMCA-bedrägeriet utfördes och består av fullständigt nonsens. 9 av 36 sökträffar leder till artiklar som handlar om Allra-skandalen och 26 artiklar är fejk. Bra rökridåer, måste man ändå säga.

De fabricerade inläggen är en stor källa till underhållning, eller vad sägs om Evran Mersins nya karriär som mångsysslare och världsförbättrare?

Evran – modebloggaren

Evran – fredsmäklaren

Evran fixar säkert och rent vatten

Evran – den kända författaren

Evran räddar sårbara(?) befolkningar

Evran bygger hus åt behövande

Evran – volontären

Evran – Kambodia-kännaren

Evran räddar barn från att drunkna

Är det olagligt?

Förmodligen inte*. År 2016 infördes en ny lag som gör det straffbart att utge sig för att vara någon annan. Lagen lyder:

Bedrägeri, 9 kap. 1 § brottsbalken

Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.

Bedragaren har utgett sig för att vara ett dussin olika redaktörer och dessutom använt en annan persons bild på flera sociala medier. Detta för att göra egen vinning. Men vinningen är inte någon direkt överföring av pengar. En sakkunnig i straffrätt vi varit i kontakt med jämför detta med att ljuga:

Det är inte olagligt att ljuga, då skulle alla vara bovar. Om de fejkade sidorna hade använts för att locka till investeringar hade det varit en annan sak, förmodligen försök till bedrägeri. Att utge sig för att vara någon annan kan vara olagligt, men tveksamt om det är det i det här fallet.

Slutsats

“Någon” har lagt stora resurser på att rädda Evran Mersin rykte på nätet. Detta förefaller ha gjorts genom en serie fejkade artiklar och falsifierade copyright-anmälningar utförda av rykteskonsulter. Vi har skrivit dussintals artiklar om Allra men bara de som handlar om Evran Mersin verkar ha blivit attackerade. Vi har försökt få kontakt med Evran Mersin utan framgång.

Läs om efterspelet av den här granskningen när programmet Medierna i P1 får kontakt med Google.

* Vår första tolkning var att det skulle vara olagligt. Texten uppdaterades med citat från sakkunnig 2018-11-14 08:10.
**Länkar i detta inlägg som leder till fejkade sidor har ompekats för att inte bygga legitimitet enligt Googles algoritmer.


Den här verksamheten finns tack vare DITT frivilliga ekonomiska bidrag.

Vi står på din sida i finansdjungeln. Vi drar ner byxorna på finansaktörer som gynnar sig själva på kundernas bekostnad. Dessutom ger våra artiklar och guider dig och andra begripliga, enkla och vetenskapligt förankrade råd om ekonomi, sparande och pensioner.

Du kan vara med och bidra via Swish på 123 648 44 48 eller stötta månadsvis via Patreon.

Om författaren

Patrick Siegbahn

Patrick Siegbahn är ansvarig utgivare och grävande skribent för Småspararguiden.se, expert i SR Plånboken i P1, tidigare riskexpert på Finansinspektionen och risk- och hedgefondanalytiker. Patrick jobbar också som oberoende rådgivare i egen verksamhet. Läs mer om honom här.